Dyr etablering för Netto och Lidl
Det har tagit tid och kostat stora resurser, men nu håller lågprisjättarna på att etablera sig på den svenska marknaden.
Lågprisbutikerna inom livsmedelshandeln har funnits i Sverige sedan början av 2000-talet.Svenskarna har varit svårflörtade, men nu börjar vinsterna komma.
Förra bokslutet var första gången som tyska livsmedelsjätten Lidl lyckades göra vinst. Under de tio år företaget drivit butiker i landet har förlusterna hunnit bli 2,7 miljarder kronor, medan danska konkurrenten Netto förlorat ungefär 850 miljoner på tolv år, skriver tidningen.
–Vi svenskar var länge väldigt svårflirtade och Lidl körde sitt koncept med få svenska varumärken och många tyska. Nu har de anpassat sig och bland annat börja sälja Arlas mjölk och Cloettas kexchoklad, säger , Lena Larsson vd på HUI Research till DN.
Störst av lågpriskedjorna är Lidl och Netto, som sålde för 7,1 respektive 4,5 miljarder. Det innebar en ökning med 8,2 respektive 4,8 procent.
För andra året i rad gjorde Lidl en vinst under förra året, den här gången på 8,9 miljoner kronor, visar den årsredovisning för 2013 som nyligen lämnats till Bolagsverket. Förklaringen till tillväxten är inte i första hand ökad försäljning, utan att fler nya butiker öppnats. Under 2013 ökade antalet med nio butiker.
– Från början hade vi mest torra varor. Nu har vi lyssnat mycket på de svenska kunderna och ut- ökat andelen färska varor som frukt och grönt, mejerivaror och kött, säger Johannes Granqvist , chef för Lidls senast öppnade butik i Stockholm.
Han förklarar att Sverige är ett land Lidl satsar mycket på.
– Vi är den snabbast växande livsmedelskedjan i Sverige. Vi är fortfarande små, men vi tar hela tiden marknadsandelar och vill komma över 5-6 procent, konstaterar Johannes Granqvist.
Netto däremot, gjorde en förlust på 7 miljoner kronor. Förklaringen är ett nytt affärssystem som dragit ned vinsten tillfälligt. Även den danska koncernen siktar på fortsatt stark expansion i Sverige. Målet är att öppna runt 20 nya butiker per år.
– Vi tror att marknadsandelen för lågprisbutiker kommer att öka väsentligt de nästa fem, tio åren, säger Bent Holm , vd för Netto i Sverige, till tidningen Fri Köpenskap.
Karin Brynell , vd på Svensk Dagligvaruhandel, bekräftar bilden av lågpriskedjornas framfart.
– Stormarknader, som Ica Maxi och Coop Forum, och lågprisbutikerna är de som växer mest.
Lågpriskedjornas närvaro på den svenska marknaden har även pressat den allmänna prisnivån på livsmedel.
– Att både Ica och Coop utvecklat egna lågprismärken är en direkt effekt av att Lidl och Netto etablerat sig i Sverige. Den typen av basvaror har utvecklats för att konkurrera med sortimenten i de allra billigaste butikerna på marknaden, säger Lena Larsson.