Uno Petersson , som har varit handlare i 40 år, är en av Svensk Handels representanter i Svenskt Näringslivs styrelse och medlem i Svenskt Näringslivs SME-kommitté. Eftersom arbetsgivaravgifterna upplevs som ett stort problem av landets småföretagare har han med hjälp av uppgifter från bland andra Skatteverket, Ekonomistyrverket, Finansdepartementet och Sveriges Riksdags Utredningstjänst analyserat arbetsgivaravgifternas utformning och funktion. Arbetsgivaravgifter, eller sociala avgifter som de brukar kallas, är tänkta som obligatoriska avgifter som ska finansiera pensioner, sjukförsäkring, föräldrapeng och annat. De administreras och betalas in av arbetsgivarna, men det är löntagarna som avstår sina ihoptjänade pengar för att finansiera systemet. – Få svenskar vet att endast ungefär en tredjedel av det som betalas in i arbetsgivaravgift verkligen genererar förmåner, säger Uno Petersson. När Uno Petersson för några år sedan började analysera arbetsgivaravgifterna fann han att de innehåller en helt obegriplig post; den allmänna löneavgiften – en avgift som inte är kopplad till någon förmån. – Det är stor skillnad mellan skatt och avgift. En avgift ska alltid vara kopplad till en förmån, medan en skatt tas ut för att finansiera allmänna ändamål, säger Uno Petersson. Riksdagens utredningstjänst har undersökt vad allmän löneavgift egentligen är. Deras slutsats är att avgiften anses utgöra en skatt: ”Den allmänna löneavgiften fungerar som ett dragspel, och justeras för att hålla det totala avgiftsuttaget oförändrat vid små förändringar i socialavgifterna. Avgiften /…/ kan i sin helhet anses utgöra en skatt eftersom den inte direkt är kopplad till någon förmån för individen. Lagtekniskt ingår inte den allmänna löneavgiften i socialavgifterna.” – Jag måste säga att jag blev lite ångestsvettig när jag läste detta. Här står svart på vitt att svenska löntagare smygbeskattas, och att arbetsgivarna tvingas administrera och betala in den här extra skatten. Den allmänna löneavgiften som år 2001 låg på 2,69 procent är i dag uppe i 6,03 procent. Från 1 januari 2011 stiger den till 9,23. – Dolda skatter är lätta att höja utan diskussion. Sjukförsäkringsavgiften blir 5,02 procent för år 2011. Sjukförsäkringsavgiften sänktes med 3,76 procent under åren 2005–2010. Samtidigt sänktes den totala arbetsgivaravgiften bara med 1 procent. För inkomster över 7,5 basbelopp går hela sjukförsäkringsavgiften i skatt. – Jag har länge hävdat att sjukförsäkringen är överfinansierad. En vän till mig som är riksdagsman bad Riksdagens utredningstjänst titta på frågan och fick då veta att ” begreppet avgift är /…/ delvis missvisande eftersom en obligatorisk avgift som inte ger förmåner i relation till avgiftens storlek är att betrakta som skatt. En stor del av de sjukförsäkringsavgifter som betalas in är i realiteten skatter. Uno Petersson anser att avgifter ska motsvaras av förmåner, att skatter ska kallas skatter, och att det är hög tid för reformering av hela systemet med arbetsgivaravgifter. – Om respekten för skattesystemet ska värnas måste det bli tydligt, begripligt och ärligt.