Handelsyrkets status är en viktig framtidsfråga anser Svensk Handel, som nyligen bjöd in bland annat hela styrelsen till ett seminarium för att diskutera detta. Föreläsare var bland andra Fredrik Voltaire, som är ansvarig för skol- och forskningsfrågor på Svensk Handel, och Lennart Kågestam, projektledare vid Stockholms stads utbildningsförvaltning. Att synliggöra handelns kompetensbehov är en generellt viktig utmaning, menar Fredrik Voltaire. – Kännedomen om jobb, karriärmöjligheter, kompetens- och kvalifikationskraven i handeln är låg. Och skolorna levererar i dag inte det handeln behöver, säger han. Elever är inte nöjda Det finns mycket att göra när det gäller utbildningen på gymnasienivå. En av tre hoppar av före examen på handels- och livsmedelsprogrammen. Relativt få får jobb i handeln och få elever är nöjda med utbildningen. – Skolorna vill ha fler praktikplatser och mer samverkan, säger Fredrik Voltaire. Antal handelsinriktade högskoleutbildningar har ökat från noll år 2000 till fyra i år och fler är på väg. – Problemet är att handelns ledare och företrädare ser fördelarna med att få in akademiker i yrket, men inte alltid de som rekryterar, konstaterar Fredrik Voltaire. Lennart Kågestam från Stockholms stads utbildningsförvaltning efterlyser mer samverkan med näringslivet. – Vi vill leverera utbildade ungdomar till handeln som svarar på era krav, säger han. Bland annat efterlyser han fler praktikplaster till många av utbildningarna. Och på önskemålet om att gå tillbaka till någon form av lärlingssystem så kan han informera om att förslag om lärlingar på yrkesutbildningar är på gång. Ska stanna kvar Men det handlar inte bara om att locka ungdomar till handeln. Minst lika viktigt är att få de som arbetar i handeln att stanna kvar och utvecklas vidare.