Hur kreditkortet förväntas användas är avgörande för vilka förmåner som kommer att kunna utnyttjas. Det påverkar därmed val av kort. Men även behov av kreditnivå eller funktioner som underlättar privatekonomin är viktigt att tänka på inför en kreditkortsansökan. 

I Sverige finns över 40 olika kreditkort att välja på. De har alla unika fördelar, nackdelar och avgiftsnivåer. Valet handlar framförallt om vilka förmåner som prioriteras och vilka avgifter som önskas undvikas. Men det finns även andra saker att tänka på inför val av kort samt innan ansökan skickas in. 

Hur kommer kreditkortet främst att användas?

Det som primärt bör avgöra val av kreditkort är hur det förväntas användas. Det skiljer sig nämligen stort mellan olika kortanvändare. Hur många inköp som förväntas ske, och var de sker, kan avgöra vilka funktioner och förmåner som bör prioriteras. 

En del använder kreditkort som en extra buffert. De månader som pengarna inte räcker till sker resterande av månadens inköp med kreditkortet. Tack vare att inköpen betalas, räntefritt, via kommande månadsfaktura blir det ett ”gratis” sätt att låna pengar under en månad. Dessutom kan summan delbetalas om inte hela fakturabeloppet önskas betalas. Är det främst kreditfunktionen som kommer att användas kan årsavgift, ränta och aviavgift vara mest viktigt att jämföra. 

Många använder däremot kreditkort främst för att ta del av rabatter, bonusar och cashback. Månadsfakturan betalas alltid till fulla beloppet så den enda avgiften som uppkommer är eventuell årsavgift. För dessa är det viktiga att se på köpmönster och välja ett kort som ger så fördelaktiga försäkringar eller rabatter som möjligt utifrån det. 

Den som ofta bort på hotell kan exempelvis välja ett så kallat hotellkreditkort medan tankkort är populärt hos de som har stor drivmedelskostnad varje månad. Är det istället extra säkerhet på resan som önskas kan kort med en bredare reseförsäkring prioriteras. Utifrån dess fördelar brukar kreditkort delas in i ett par olika kategorier, som exempelvis resekort, tankkort, shoppingkort och matkort. Det är även dessa kategorier som vanligtvis används i större jämförelser av kreditkort – Se exempelvis Alltomkreditkort.se

Hur hög kredit passar din ekonomi?

Vid ansökan om kreditkort anges önskad kreditnivå inom de gränser som erbjuds. Det kan exempelvis innebära att de som ansöker får välja på att ha från 10 000 kronor upp till 150 000 kronor i kredit. Kortföretagen gör däremot alltid en kreditbedömning och avgör utifrån den vilken nivå som kan godkännas. Som ett exempel kan gränsen vara på max 20% av personens årsinkomst – Se exempel på det med Circle K Mastercard. Framförallt är det tre faktorer att förhålla sig till vid val av kreditnivå. 

För det första bör kreditnivån vara en bit över den summa som kortinköp förväntas ske på under en månad. De som exempelvis brukar handla för 15 000 kronor per månad kan ansöka om kredit på 20 000 kronor eller 30 000 kronor. Detta för att säkerställa sig om att krediten även kan utnyttjas de månader som har något högre kostnader än vanligt. 

För det andra finns en fördel att välja en kreditnivå som med säkerhet kommer att kunna återbetalas via månadsfakturan. Med en allt för hög kreditnivå är risken att kortet används till större belopp än vad som kan återbetalas varpå delar av fakturabeloppet behöver skjutas upp och ränta uppstår. 

För det tredje finns en fördel att inte ansöka om betydligt högre kredit än vad som förväntas behövas. Orsaken är att personens kreditvärdighet alltid påverkas negativt av lån och krediter. Med ett kreditkort påverkas kreditvärdigheten utifrån hela kreditnivån, även om kortet inte används en enda gång för inköp. 

Behövs funktioner som underlättar privatekonomin?

Utöver fördelarna med räntefria dagar, rabatter, bonusar och försäkringar finns även flera privatekonomiska funktioner som kan vara avgörande i val av kort. Med många, men inte alla, kort går det exempelvis att beställa ett extrakort så att två vuxna i samma hushåll har tillgång till samma kredit och de förmåner som ingår. Det är exempelvis ett vanligt alternativ vid delad ekonomi men gemensamt matkonto. 

En annan funktion är om kortet kan användas med Apple Pay, Google Pay eller någon annan digital mobil betalningslösning. Mobila betalningslösningar har vuxit starkt och blev, under 2024, det vanligaste betalningsalternativet i fysiska butiker. 

En ytterligare funktion är att inköpen automatiskt kategoriseras varpå det, i appen, går att se hur stora belopp som betalats för exempelvis drivmedel, livsmedel eller nöjen under en månad, se exempelvis Swedbanks Utgiftskollen (extern länk). Finns även budgetfunktion går det att sätta upp mål inom de olika kategorierna och få varningar om när nivån är nådd för den månaden. Dessa funktioner är däremot betydligt vanligare på debetkort (kort utan kredit) än på kreditkort. 

Debetkort eller kreditkort?

Ännu en fråga att ställa sig är om debet- eller kreditkort bör prioriteras. Utöver kreditfunktionen är den stora skillnaden mellan debet- och kreditkort vilka funktioner och förmåner som nås. Med kreditkort är det framförallt förmåner i form av rabatter, cashback och försäkringar. Med andra ord olika vägar till billigare och tryggare konsumtion. 

Detta medan debetkorten har störst fokus på budget, delade konton, kategorisering och planering. Med andra ord vägar till en bättre privatekonomi via olika verktyg och funktioner. Utbudet av rabatter och försäkringar är däremot väldigt begränsat.