Doktor Katerina Johnson genomförde den stora mänskliga studien om ämnet mikrobiomkomposition i tarmen och hur det relaterar till personlighet. Dr. Johnson fann att människor som hade en mångfaldig mikroflora även hade större sociala nätverk, vilket indikerar att bättre tarmhälsa kan ha ett samband med hur mycket någon socialiserar. Studien fann även att människor som hade mindre mångfaldig mikrobiom var mer benägna att uppleva höga stressnivåer och oro.

Livsstil kan påverka mikrofloran
Oxforduniversitetets studie fann att tarmfloran kan ha stor effekt på hur en person beter sig, men även att ens livsstil kan ha en stor effekt på mikrobiomen. Att ändra livsstil kan ge en bättre tarmhälsa, som i sin tur kan förbättra det sociala livet och den mentala hälsan. Det kan inkludera att använda tillskott vid magproblem och lägga till livsmedel som har en positiv effekt på tarmfloran. Studien visade att personer som åt större mängder naturligt probiotiska livsmedel som bananer, fullkorn och fermenterade produkter som surkål och kimchi hade bättre mångfaldig mikrobiom. I den här studien gav inte probiotiska tillskott samma effekt.

Mindre mångfaldig tarmflora hittades hos personer som fick mjölkersättning som barn, vilket innebär att sättet som ett spädbarn matas på kan ha effekter som fortsätter in i vuxendomen. Studien fann även att livsstil och kostfaktorer som hjälper till att förbättra tarmflorans mångfald kan vara en fördel eftersom det utsätter personen för en annorlunda kost och nya mikrober. Internationella resor och en varierad kost där mat från olika delar av världen finns med kan därför bidra positivt till tarmhälsan.

Svensk forskning om tarmen och hjärnan
Forskare får hela tiden mer kunskaper mellan tarmens bakterier och hjärnan. Att tarmbesvär har lett till psykiska besvär har läkare vetat om och noterat sedan 1900-talets början. Symtomen ansågs då bero på hysteri, men forskningen om hur psyke och tarm är sammankopplade har fortsatt sedan dess.

– I dag vet vi att båda hållen gäller: hjärnan och tarmen påverkar varandra i ett ömsesidigt komplext samspel, genom det som kallas tarm-hjärna-axeln, säger Susanna Walter, specialist på mag-tarmsjukdomar på universitetssjukhuset i Linköping och docent vid Linköpings universitet.
Tarmen tar upp alla näringsämnen som vi behöver och ser även till att bakterier samt andra främmande ämnen inte tas upp av kroppen utan förs ut med avföringen. Tarmen är därmed en barriär mot skadliga ämnen. Eftersom bakteriefloran i tarmen antas påverka tarmbarriären och i förlängningen hjärnans funktioner har det fått begreppet tarm-hjärna-axel.