Brist på läkemedel – apoteken kan tvingas till högre lagerhållning
Att antalet fall ökade så kraftigt i fjol är sannolikt kopplat till stigande inflation, ökade tillverkningskostnader och en ökad global efterfrågan, enligt ett pressmeddelande från Läkemedelsverket.
Totalt rörde det sig i fjol om 1 615 restanmälda läkemedelsförpackningar. Av dem gällde drygt 90 procent humanläkemedel och knappt 10 procent veterinära läkemedel.
I det allra flesta fall fanns utbytbara alternativ, enligt Läkemedelsverket, som dock konstaterar att situationen skapar många problem, oro och extra arbete för såväl patienter som apotek och vårdpersonal.
Läkemedelsverket riktar också kritik mot bristen på framförhållning hos läkemedelsföretagen. 65 procent av alla restanmälningar 2022 skedde antingen samma dag eller efter att restsituationen uppstått. Bara tre procent av anmälningarna skedde två månader före beräknat startdatum för bristen, vilket är grundkravet.
– Det är i dagsläget obligatoriskt för läkemedelsföretag att anmäla restsituationer till Läkemedelsverket, men regelefterlevnaden är inte tillräckligt bra, och anmälan sker många gånger alldeles för sent, säger Johan Andersson i pressmeddelandet.
Även apoteksbranschen uttrycker missnöje över läkemedelsföretagen. I en artikel på DN debatt i helgen krävde Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, hårdare tag mot tillverkarna, men också smidigare rapportering och regelverk i Sverige.
"För patienterna leder läkemedelsbrist till oro, stress, hälsoproblem och i värsta fall risk för livet. För farmaceuterna innebär det att man lägger ner en allt större del av arbetstiden på att lösa problem. Arbetstid som i normalfall ska läggas på att ge råd om och säkerställa en god läkemedelsanvändning", skriver han.
Han delar Läkemedelsverkets kritik mot dålig framförhållning.
"Tillverkarna måste bli bättre på att anmäla i tid innan lagren börjar ta slut, inte samma dag eller efter att bristsituationen har uppstått. Det finns ett lagförslag om sanktioner för de som inte anmäler i tid, det bör införas så snart som möjligt", skriver Johan Wallér.
Idag, tisdag, presenterade regeringen en proposition som syftar just till att förbättra tillgången på läkemedel.
Regeringen föreslår bland annat att det ska bli möjligt att ta ut sanktionsavgifter av företag som inte fullgör sina skyldigheter att informera om kommande rest- och bristsituationer.
I propositionen framhålls också vikten av att regioner och kommuner har en god lagerhållning av nödvändiga sjukvårdsprodukter och det uppges att regeringen vid behov kan ”överväga en lagreglerad skyldighet att ha sjukvårdsprodukter i lager”.
– Idag finns en större sårbarhet i försörjningen av läkemedel än tidigare som till stor del beror på en utveckling mot globala värdekedjor och en minskad lagerhållning. Genom snabbare information om uppkommande brister och genom stärkt lagerhållning gör vi läkemedelsförsörjningen säkrare, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, i ett pressmeddelande.
Enligt propositionen kan apoteken också blir skyldiga att ha en lagerhållning som är anpassad till konsumenternas behov.