”Utan en säker handel blir inget hållbart”
På söndag är det internationella konsumentdagen och årets tema är hållbarhet – en viktig fråga som ändå står i skuggan av den verkliga utmaningen framför oss. För med allt fler och mer avancerade bedrägerier måste säker handel vara den absolut högsta prioriteten för såväl handlare som konsumenter. Och den stora frågan är vem som egentligen bär ansvaret.
Säkerhet är en vid term som kan fyllas med många olika betydelser. Men i takt med den tekniska utvecklingen och att allt mer handel uteslutande sker över nätet är det bedrägerierna som är den stora elefanten i rummet, för oss alla.
Förr har det oftast handlat om en mindre mängd varor, lägre totalsummor och framförallt färre oskyldiga konsumenter som dragits in i bedrägerihärvorna. Därmed har det också i normalfallet aldrig varit någon diskussion om vem som stått för kostnaderna då de täckts av kreditkortsutgivarna och bankerna.
I dag handlar det inte längre om ett fåtal fall eller för den delen små summor. Exakt hur mycket är skrivet i stjärnorna med tanke på sekretess hos banker, handlare och ett ofta högt stigma och skam hos de som drabbas i konsumentledet. Det vi vet med säkerhet är att summorna är så pass stora att det inte längre är en självklarhet för banker och kortutgivare att täcka kostnaderna per automatik när någon drabbas.
Genom vårt arbete med ID-skyddsförsäkringar ser vi på Mysafety försäkringar det här genom allt fler förfrågningar och skadekrav från konsumenter som hamnat i kläm mellan bedragare och banker. Det som tidigare ansågs vara såväl det etiskt korrekta som det PR-mässigt självklara har i dag förvandlats till en så pass hög kostnad att allt fler konsumenter tvingas driva process för att få ekonomisk ersättning eller, i värsta fall, till och med stå för kostnaden själv.
Men är det så lätt att ansvaret ligger eller i alla fall borde ligga hos banker och kortutgivare? Svaret är inte självklart. Det finns exempelvis en rad situationer där det är logiskt att resonera kring konsumentens eget ansvar. Exempelvis om någon varit oansvarig med sina person- eller kortuppgifter eller aktivt gjort det möjligt för någon att logga in via deras bank-ID.
Med tanke på hur snabbt den tekniska utvecklingen går hos bedragarna, och hur lätt det är att faktiskt gå i fällan, är det dock fullständigt orimligt att lägga över för mycket ansvar direkt på konsumenten. Det märks om inte annat tydligt av de senaste veckornas genomgång av så kallade bitcoin-bedrägerier i Dagens Nyheter.
Även handlarna har förstås ett stort ansvar. De måste erbjuda säkra betalningslösningar i grunden. Vi vet att det går att utnyttja i princip alla typer av system, oavsett storlek och säkerhet.
Många handlare kan däremot bli bättre på att ge tydlig information till konsumenter om hur felaktiga köp hanteras. Såväl om det är säljaren som luras eller köparen som utger sig för att vara någon annan än de verkligen är.
Bankerna och kortutgivarna måste fortsätta att ta sitt ansvar och erbjuda säkra lösningar för betalningar, såväl i den fysiska världen som online. Och de måste göra det tydligt om vem som faktiskt står för risken.
Resten av näringslivet måste också backa upp det här viktiga arbetet. Inte minst vi i försäkringsbranschen har en stor roll att fylla, för såväl handlare som konsumenter, med försäkringar som faktiskt skyddar och hjälper. Gemensamt måste vi också alla sätta press på polis och andra myndigheter att på allvar ta tag i frågan.
Dagen till ära vill vi därför be alla som pratar hållbar handel att faktiskt tänka på säkerheten lite extra. För utan en säker handel blir inget hållbart i längden.
PA Prabert, vice koncernchef, Mysafety försäkringar
Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.