Handelsrådets och HUI:s nya studie, som presenterades under fredagen, visar bland annat att de kedjeanslutna butikerna driver omsättningen bland Sveriges 36 190 fysiska butiker. Över 65 procent av de fristående butikerna omsätter mindre än fem miljoner kronor per år, motsvarande siffra för de kedjeanslutna butikerna är 15 procent.

– Vi vet att 14 bolag står för över hälften av omsättningen i detaljhandeln men likriktningen är svagare om vi ser till butiksbeståndet. Det finns cirka 300 kedjor som inte ens har tio butiker, säger Andreas Svensson, senior konsult på HUI Research och fortsätter:

– Många av de mindre aktörerna har inte tillräckligt med kapital och kunskap för att kunna göra de investeringar som krävs för att möta den fysiska detaljhandelns kommande utmaningar.

75 procent av kedjorna är mindre än den genomsnittliga kedjestorleken om 35 butiker. Mer än tio procent av kedjorna har bara två butiker visar studien.

En annan intressant aspekt är att kedjekoncentrationen är högre i branscher där digitaliseringen gått längre.
– Ökad digitalisering har bland annat bidragit till en förstärkt prispress. Stora kedjor kan nyttja skalfördelar som större inköpsvolymer, butiksgemensamma stödfunktioner och kostnadsfördelning. Kedjorna har i regel också god tillgång till data och analysfunktioner som gör det möjligt att optimera butiksbestånd och sortiment, vilket blir viktigare och viktigare för att bibehålla lönsamheten mot bakgrund av det höga konkurrenstrycket, säger Anders Svensson

De 40 största kedjorna står för 50 procent av de kedjeanslutna butikerna och de 100 största för 75 procent. Den genomsnittliga kedjestorleken uppgår till 72 butiker i dagligvaruhandeln och till 29 butiker i sällanköpsvaruhandeln.

Apotekshandeln toppar före färghandel i förhållandet mellan antal butiker och hur många som är kedjeanslutna. Leksakshandel- och elektronik följer. På andra sidan skalan hittar man mindre branscher som foto- och musikhandel.

Det är något vanligare att vara kedjeansluten inom dagligvaruhandeln, 54 procent, jämfört med 51 procent för sällanköpshandeln. 

Ur ett geografiskt perspektiv står Norrbotten och Västerbottens län för den högsta kedjekoncentrationen – med 62 procents täckning av kedjor. Lägst är det i Skåne med 47 procent.

Kommuner med negativ befolkningstillväxt har en hög kedjekoncentration med avseende på antal butiker. Ett antagande som författaren gör är att kedjorna har det ekonomiska förutsättningarna att fortsätta sin verksamhet när befolkningsnivån dyker. Handelsplatser är den marknad där kedjekoncentrationen är högre än i detaljhandeln som helhet. Handelsplatserna står för 40 procent av försäljningen inom detaljhandeln.

Läs rapporten i sin helhet här.