Designern Clara von Zweigberg på en av sina läktarmoduler. En plats att vila och samtala på. Modulerna, som väger 1,3 ton styck, ska kunna kopplas ihop sex stycken och utgöra ett funktionellt skydd. Foto: Philip Wallin

Av Philip Wallin den 24 september 2018 09:45

Trygga gågator har blivit en av landets hetaste säkerhetsfrågor.

Sveriges nationella center för arkitektur och design, ArkDes som ligger i anslutningen till Moderna museet i Stockholm, arrangerar just nu utställningen ”Public luxury” – ett inlägg i debatten om vårt gemensamma stadsrum – och hur vi skyddar det. 

Här visar tre formgivare upp alternativa förslag på trafikbarriärer som smälter in i gatumiljön – utan att signalera terror.

Ett cykelställ (bilden nedan), en läktarmodul och en parkbänk. Allt i betong. Alla ska enligt utställarna stå emot tunga lastbilar, vara flyttbara och samtidigt funktionella.

Formgivaren Clara von Zweigberk tog emot uppdraget med blandade känslor.
Hennes läktarmoduler i betong väger 1,3 ton styck.
– De är högre än lejonen på Drottninggatan så visuellt avskräcker de. Men flanörernas spontana reaktionen ska vara att man vill gå o sätta sig och inte tänka på varför den står där, säger hon.

 I 99,9 procent av fallen kommer de här infartshindren inte användas för ändamålet."

Designern Björn Dahlström (bilden nedan), som bland annat ritat cyklar till Skeppshult i många år, har ritat ett planteringskärl i stål och betong, vars position smidigt ska kunna justeras för butikernas varutransporter.

– Det finns en hel skala av liv som måste fortgå. I den ena änden har vi den fridfulla vardagsanvädningen i en blomsterlåda eller bänk, i den andra det extremt våldsamma. Men i 99,9 procent av fallen kommer de här infartshindren inte användas för ändamålet. Det måste man tänka på, säger han.

Daniel Golling som är curator på ArkDes vill att barriärena som visas på utställningen ska bli något mer än bara ett inlägg i debatten:

Vi vill ta det här vidare, så det inte bara blir en utställning utan en del av stadsplaneringen."

– Reaktionen från Stockholms stad efter attentatet på Drottninggatan har inneburit fler betonglejon eller betongbarriärer. Resultatet är en stad som vi inte tycker att en stad ska vara. En stad ska vara öppen, inkluderande och bidra till ett aktivt liv.

Arkitekturcentrer har därför tagit kontakt med Stockholms stad, som har visat intresse.
– Vi vill ta det här vidare, så det inte bara blir en utställning utan en del av stadsplaneringen, säger Daniel Golling.

Och för Jesper Ackinger, Säkerhetsansvarig på Stockholms stad, är det här en möjlig framtidsvsion:

– Vi vill ha en attraktiv stad, i det ingår förstås stadsbilden i allra högsta grad. Och då bör man hitta hinder som också är funktionella och vackra. För att uppnå säkerhet på kort sikt behöver man göra vissa åtgärder,

– Men på lång sikt behöver vi få in det här på ett naturligt sätt i stadsmiljön, säger han.

Artikeln är en del av vårt tema om Säkerhet.