Det förekommer otillbörliga handelsmetoder på livsmedelsmarknaden. Det konstaterar Konkurrensverket i sin nya rapport ”Konkurrensen i livsmedelskedjan”, som verket lämnar till regeringen i dag. Däremot finns det inga säkra belägg för att de skulle förekomma i sådan omfattning att det allvarligt stör konkurrensen på livsmedelsmarknaden, heter det i rapporten.

Ett problem i sammanhanget är att det i dag inte finns några svenska definitioner eller någon reglering av vad som utgör otillbörliga handelsmetoder. Konkurrensverkets utredera har fått stödja sig på beskrivningar och definitioner som används inom EU.

Utredningen konstaterar också, utan att framställa det som ett problem, att koncentrationen inom den svenska dagligvaruhandeln är hög; de tre största aktörerna står för cirka procent av marknaden.
Inte heller handelns dubbla roll när det gäller bland annat emv utgör ett konkurrensproblem i sig, konstaterar verket.

Rapporten mynnar ut i endast två konkreta förslag; att Länsstyrelserna eller annan lämplig myndighet får i uppdrag att öka kommunernas kännedom om och användning av konkurrensbefrämjande grunder i planering och marktilldelning för bostäder och kommersiella lokaler.

– Butikslägen i attraktiva områden är fortfarande en avgörande konkurrensfaktor. Den förbättring av konkurrensen som skett hänger samman med att kommunerna släppte in flera nya aktörer under tidigt 2000-tal, konstaterar Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett pressmeddelande.

Offentliga upphandlingar av livsmedel bör dessutom tillföras mer resurser för att få bättre förutsättningar att kunna svara upp mot ambitionerna och målen om ökad livsmedelsproduktion, ökad andel ekologiskt och närproducerat, heter det i rapporten.

– Om inte mer resurser tillförs och kostnader för inköp av råvaror tillåts öka, kommer det sannolikt inte att ske några större förändringar av offentliga inköp av livsmedel med hållbarhetskrav, eller att mindre leverantörer lägger fler anbud, säger Rikard Jermsten.

Hela rapporten går att ladda ner här: