När handeln är tillväxtmotor
I ett forskningsprojekt har HUI Research och Högskolan i Dalarna undersökt hur Ikea-varuhus som etablerades under åren 2004-2007 har påverkat handeln i området runt omkring. De fyra varuhus som har följts ligger i Göteborg, Karlstad, Kalmar och Haparanda.
Resultaten visar att handeln kan driva tillväxt, särskilt i mindre orter som Haparanda. Förhoppningen är att resultaten ska leda till politiska diskussioner om hur handelsbranschen i Sverige kan främjas. Annars ligger fokus vanligtvis på tillverkningsindustrin, enligt rapporten.
Resultaten visar bland annat att etableringen av Ikea-varuhusen hade positiva överspillningseffekter på produktivitet hos redan befintliga handlare i Kalmar och Haparanda. Ökningen var där 38 respektive 10 procent. Det kan jämföras med överspillningseffekter från etableringar inom tillverkningsindustrin, som enligt tidigare studier uppgår till 10-20 procent.
Etableringarna var främst bra för de handlare som sålde komplementprodukter som inte konkurrerade med Ikeas sortiment. För de som bedrev konkurrerande verksamhet sågs inga positiva effekter. Effekterna syntes dessutom endast i området runt de nya varuhusen.
När nyetablerade verksamheter runt Ikea också räknades med blev produktivitetsökningen i Haparanda högre: 80 procent. I Kalmar och Karlstad var ökningen 8 respektive 4 procent.
Sämst effekt hade Ikea-varuhusen på hotell- och restaurangbranschen. I Haparanda minskade produktiviteten med 30 procent, i Kalmar med 12 och i Karlstad med 9 procent. I Göteborg sågs inga signifikanta effekter.
När det gäller etableringarnas effekt på partihandeln så låg den inte på en signifikant nivå i någon av regionerna.
Etableringarnas effekt på tillväxten i området var störst i områden där sällanköpsvaruhandeln var mindre utvecklas vid start. Den största positiva effekten sågs som sagt i Haparanda. Där omsatte sällanköpsvaruhandeln 140 miljoner kronor år 2005. Året efter slog Ikea upp dörrarna i området och år 2010 hade omsättningen ökat till 1 078 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med 772 procent. För de redan befintliga handlarna ökade produktiviteten med 38 procent – motsvarande 50 miljoner kronor.
I den region som hade mest utvecklad sällanköpsvaruhandel – Göteborg – kunde ingen signifikant positiv effekt påvisas.
Handeln utgör 11 procent av den svenska bruttonationalprodukten och det är även den bransch som sysselsätter flest ungdomar i åldrarna 16-24 år. Totalt sysselsätter svensk handel cirka en halv miljon arbetstagare.