”Handeln beroende av fysisk plats”
– Etableringen av restauranger är extra hög i de kommuner där dagligvaruhandeln dragit ner, säger Özge Öner från Handelshögskolan i Jönköping.
Inom ramen för ett forskningsprojekt som finansierats av Handelsrådet har det kommit en färsk rapport kring kommunernas detaljhandelsmarknad. Det handlar om data från 2003-2015 och redan i rubriken ställs frågan ”Uppgång och fall?”
Slutsatsen är att detaljhandeln klarat sig bra under perioden, trots att 116 kommuner av 288 tappat befolkning. På det stora hela har utvecklingen varit positiv.
Gnesta, Ekerö och Eda är topptrion i antalet etableringar. Räknar man i detaljhandelssysselsättning hamnar Eda, Haparanda och Leksand i topp.
Sverigekartor som visar fördelning på befolkning och allehanda ekonomisk aktivitet, ser oftast likartade ut: heta områden runt storstäderna och i södra delarna av landet, avtagande norrut. För handelns del är bilden inte lika entydig. För en av slutsatserna i rapporten är att handelns geografiska förändring ser annorlunda ut jämfört med befolkningsfördelningen.
Handeln är regional och köpkraft utifrån, från en annan kommun eller från ett grannland, spelar stor roll för dynamiken.
– Handeln är fortfarande väldigt beroende av fysisk plats. Men självklart är det olika för olika varugrupper. Inköp av dagligvaror sker lokalt, för kapitalvaror är man beredd göra mer research och åka längre, säger Özge Öner som forskar på Institutet för näringslivsforskning på Handelshögskolan i Jönköping.