Hans intresse växte fram när han arbetade som polis, och insåg att kunskapen om vad som leder till radikalisering generellt var låg. Nu arbetar han med att sprida kunskap om hur de extrema miljöerna fungerar och vad som driver unga människor dit.
Förmåga att fånga upp och tolka subtila tecken, och en förmåga att se och lyssna på människor som dras till våldsbejakande miljöer ser han som avgörande när det gäller hitta de individer som är potentiellt farliga och i förlängningen förhindra attentat.
– Det finns ingen färdig checklista eller något profilverktyg, som pekar ut vissa individer eller beteenden som ska punktmarkeras– så enkelt är det inte, säger Andreas Ring.
Han framhåller att det inte bara är de ensamma och avvikande personerna som radikaliseras, eller människor från en viss miljö, utan det kan också hända att till synes välintegrerade, glada och populära personer bär på hat och frustration som kan få utlopp i våldsdåd. En radikaliseringsprocess kan också på ytan se positiv ut – den struliga killen skärper sig, börjar träna, sköta skolan, verkar gladare och ha fått större självförtroende. Han har fått nya vänner – men vilka är de?
– För att se tecknen på radikalisering behöver man komma nära individen. Det kan ofta vara föräldrar, lärare, tränare, syskon eller vänner som ser förändringar hos en person. Det är viktigt att våga lyssna och vara öppen och att försöka se helheten., säger han.
För att minska risken för att unga radikaliseras måste man jobba med mjuka värden, såsom ödmjukhet och respekt för individen. Samtidigt är det viktigt med aktivt underrättelsearbete, hemliga tvångsmedel och lagföring.

– För att nå framgång i detta viktiga arbete, måste man kombinera både mjuka och "hårda” metoder” , säger Andreas Ring.

Artikeln är en del av vårt tema om Säkerhet.