En ny rapport från IT-säkerhetsföretaget Trend Micro presenterar nu i en studie hur skapandet av falska nyheter och kampanjer går till.

– Det som var nytt även för oss är att det här är en hel industri med ett raffinerat ekosystem av tjänst  Den skrämmande slutsatsen är att det är så enkelt och relativt billigt att sprida falska nyheter, nyheter som i förlängningen kan åsamka stor skada på de demokratiska processerna, säger Johan Jarl, IT-säkerhetsexpert på Trend Micro i ett pressmeddelande.

Han framhåller att falska nyheter som sprids på nyhetssajter och via sociala medier har blivit ett allt mer etablerat sätt för olika organ som vill påverka opinionen eller åsikter i en specifik fråga.

Kampanjerna är billiga att genomföra, och de kan ha stor effekt.

Trend Micro skriver att en 12-månader lång kampanj med målet att påverka utgången av ett val går att köpa för motsvarande 3,5 miljoner svenska kronor. 

Trend Micros rapport visar att de som levererar tjänsterna jobbar som vilka marknadsföringskonsulter som helst med målgruppsanalyser, budskap och så kallad story telling. De använder avancerade system för att tränga igenom i det digitala bruset. Twitter, Facebook och motsvarande sociala plattformar är effektiva verktyg för att påverka den allmänna opinionen. 

Rapporten avslöjar de många underjordiska webbplatser där de här tjänsterna säljs, många av dem med hemvist i Ryssland, Kina och Mellanöstern. Dessa webbplatser erbjuder dessutom full anonymitet för den person, nation eller organisation som vill påverka den allmänna opinionen.

Rapporten avslöjar i detalj exempel från verkligheten vad olika typer av kampanjer kan kosta:

- Kampanj med syfte att skapa gatuprotester: 200 000 dollar

- Misskreditering av journalist: 55 000 dollar

- Att skapa en falsk kändis eller auktoritet med upp till 300 000 följare i sociala medier: 2 600 dollar

I den här typen av tjänster kan ingå ett helt upplägg från skapandet av en falsk profil eller en grupp till att utveckla det falska innehållet, skapa och driva delningar och retweets samt även skapa falska nyhetssajter.

Ett färskt och mycket tragiskt exempel som beskrivs är spridningen av falska nyheter kring enskilda individer, där en manipulerad bild inkluderade en mexikansk journalist (Andrea Noel). Hon har under en längre tid på grund av sitt arbete systematiskt trakasserats på Twitter genom så kallade botar som kontrolleras av kända narkotikakarteller. Den manipulerade bilden med henne som ett av offren, spreds och publicerades dessutom av flera kända nyhetssajter.

Rapporten inkluderar också en rad rekommendationer för hur man som enskild mediekonsument, men även nyhetsmedia, kan upptäcka och hjälpa till att stoppa spridningen.

– Hela syftet med rapporten och vårt arbete är att väcka människors medvetenhet kring den här typen av manipulation, som i slutänden är ett stort hot mot demokratin, avslutar Johan Jarl.

Så här kan du upptäcka falska nyheter:

Överdrivna rubriker som lockar till ”klick”

Artiklar som är länkade till okända domäner. Ofta saknar artiklarna publiceringsdatum och namngiven skribent.

Innehåller artikeln källhänvisningar till andra betrodda källor? Oftast inte i de här sammanhangen.

Kontrollera gärna om artikeln eller innehållet också finns publicerat i annan betrodd källa.

Kontrollera gärna publicerade bilder via andra betrodda källor. På så sätt går det att identifiera om bilden blivit manipulerad på något sätt.

Vilka är det som kommenterar artikeln eller innehållet? Om det är för tätt mellan kommentarerna så kan man misstänka att det är så kallade botar som automatiskt gillar eller kommenterar för att få snabbare spridning av nyheten (Facebooks algoritm t ex premierar innehåll som många engagerar sig i)

Källa: Trend Micro