Det skriver Susanne Spector, analytiker vid Nordea, i en kommentar.

Hon skriver att en låg löneglidning tillsammans med relativt låga lönekrav från fackens sida kan tolkas som att ingen av parterna ser ett särskilt stort löneutrymme.

"Om facken inom industrin trodde att de kunde kombinera högre löneökningar med högre sysselsättning skulle de naturligtvis begära högre löneökningar. Kollektivavtalen är dessutom bara ett golv, om företagen bedömde att de skulle öka sina vinster om de betalade högre löner skulle de höja lönerna", skriver Susanne Spector.

Hon skriver också att parternas förtroende för Riksbanken är "naggat i kanten" och att Riksbankens fokus på finansiell stabilitet och den låga inflationen har lett till att arbetsgivarna under förra året "övergav inflationsmålet som nominell bottenplatta".

"Så länge inte inflationen uthålligt kommer upp över 2 procent eller sysselsättningen inom industrin ökar kommer löneökningarna med största sannolikhet fortsätta vara nominellt låga. Det försvårar för Riksbanken att nå inflationsmålet", skriver Susanne Spector.

Fackförbunden inom 6F skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet på onsdagen att de har beslutat att tillsätta en utredning om en alternativ lönebildningsmodell.

De hänvisar till uttalanden från Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe om att Industriavtalet kan sägas upp om IF Metall ställer krav på låglönesatsningar.

Detta signalerar enligt 6F att "Industriavtalet kan vara ett minne blott inom en snar framtid".

"Arbetsmarknaden ser annorlunda ut nu jämfört med 1997. Strukturomvandling i ekonomin har bland annat gjort att industrisektorn minskat", skriver 6F.

De pekar på att andra sektorer har vuxit i snabb takt och att det inte längre är självklart att industrin ska styra den svenska lönebildningen.

De pekar också på att den nuvarande lönebildningen cementerar dagens löneskillnader mellan arbetare och tjänstemän och män och kvinnor.