Mat och bygg förra årets e-raketer
När svenskar näthandlar utomlands är det till UK, Tyskland och Kina som köpen går. Den svensk e-handelsexporten går framförallt till Norge och Finland.
Storbritannien har länge varit det mest populära landet för svenskarna att handla från. Under andra halvan av 2016 har det gått att skönja ett trendbrott där Kina har seglat upp som det land som svenskarna köper mest varor från. Däremot är det typiska orderbeloppet för en vara från Kina lägre än orderbeloppet för varor från de övriga länderna, vilket sannolikt gör att både Storbritannien och Tyskland ligger före värdemässigt, konstaterar rapporten.
Carin Blom spår en fortsatt stark tillväxt under 2017 där det kommer bli än större fokus på kundens upplevelser.
- E-handeln kommer att fortsätta att växa och bli en allt naturligare del i konsumenternas vardag. Försäljningen via nätet väntas öka med 17 procent, vilket skulle innebära att ungefär vart tionde köp i detaljhandeln skulle ske digitalt, avslutar hon.
E-barometern i korthet:
Den svenska detaljhandelns försäljning över internet ökade med 16 procent under 2016.
Den svenska e-handeln med varor omsatte 57,9 miljarder kronor 2016 och stod för 7,7 procent av den totala omsättningen inom svensk detaljhandel.
De branscher som omsätter mest på internet är hemelektronik (12,2 miljarder kronor), kläder/skor (9,1 miljarder kronor) och böcker/media (4,0 miljarder kronor).
De branscher som visade högst försäljningstillväxt på internet var livsmedelshandeln (30 procent), bygghandeln (29 procent) och sport/fritidsvaror (28 procent).
Två av tre konsumenter (67 procent) mellan 18-79 år e-handlar varor minst en gång per månad.
19 procent e-handlade varor från utländska webbutiker under 2016. De länder som flest handlade varor från var Kina, Storbritannien, Tyskland och USA.
Svensk e-handelsexport går framförallt till Norge och Finland. Därefter följer Danmark, Tyskland och Storbritannien.
Mest populärt är att få sin e-handlade vara levererad till ett utlämningsställe (37 procent), följt av i sin postlåda (31 procent) och därefter att få varan hemlevererad (14 procent).
Källa: E-barometern 2016