Ny handlingsplan för Mat-Sverige
Sverige ska bli mer självförsörjande med mat och matproduktionen ska bli mer ekologisk enligt den livsmedelsstrategi och handlingsplan som Regeringen lanserat.
Den består av ett fyrtiotal punkter för att öka livsmedelsproduktionen, att göra den mer hållbar och lönsam samt att öka Sveriges livsmedelsexport.
Ytterligare en tanke bakom strategin är att underlätta för Sveriges innevånare att göra kloka mat-val.
En miljard ska satsas
Regeringen skriver i ett pressmeddelande att de satsar drygt 1 miljard på att genomföra handlingsplanen under mandatperioden.
Regeringens mål är att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk mark år 2030. Samma år ska också 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen bestå av certifierade ekologiska produkter.
Samverkan krävs
Jordbruksverket och Livsmedelsverket får pengar för att bland annat utveckla svensk fiskodling och digitalisera djurskyddskontroll. Tillsammans med Naturvårdsverket får de även i uppdrag att minska matsvinnet.
Kunskapsutveckling för kostnadseffektivt byggande och rådgivning inom animalieproduktionen, blir en preciserad uppgift för Jordbruksverket.
Ett nationellt råd tillsätts för livsmedelsstrategin vars syfte blir att stärka samarbete och utbyte mellan det offentliga och livsmedelskedjans aktörer.
- Det är viktigt att komma ihåg att även om regeringen kan göra en hel del kan vi inte göra allt. För att målen i strategin ska uppnås krävs att hela livsmedelskedjan bidrar och arbetar i samma riktning. Nu har vi en bra början. En ökad livsmedelsproduktion ger oss jobb i Sverige, en levande landsbygd och en tryggare framtid, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i regeringens pressmeddelande.
Svenskt och nyttigt
Livsmedelsverket får också i uppdrag att granska förutsättningarna för att utveckla Nyckelhålsmärkningen för att underlätta konsumenternas möjligheter att välja hälsosamma livsmedel.
– Svensk livsmedelsproduktion ska öka och fler ska välja att lägga svensk mat på sina tallrikar. Det ska bli lättare för företag att nå nya marknader. Satsningar ska göras på forskning och innovation för att vår industri ska vara konkurrenskraftig och för att vi ska hitta framtidens livsmedel som når hela vägen till oss konsumenter. Satsningar på regelförenklingar ska göra att företag känner att det är lätt att göra rätt, säger Sven-Erik Bucht till tidningen Dagens Nyheter.
DN har också fångat upp kritik:
– Ingen av åtgärderna som presenterats gör ett dugg för att sänka kostnaderna för livsmedelsproducenterna i närtid, säger Kristina Yngwe (C) som är vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.
Hon förklarar att allianspartierna och Vänsterpartiet visserligen står bakom regeringens nya livsmedelsstrategi, men att de bara är överens om målen - men inte om medlen.
Omfördelning
Hon framhåller att mer än hälften, 540 miljoner kr, är pengar tagna ur Landsbygdsprogrammet för 2014-2020, det vill säga pengar som redan ska gå till lantbrukare, och att dessa nu omfördelas.
Dessutom tycker hon att reglerna blir krångliga:
– I det första åtgärdspaketet föreslås inte en enda regelförenkling för livsmedelssektorn, utan i stället presenteras hela nio nya utredningar. Lantbrukare och livsmedelsindustrin behöver myndigheter som främjar verksamheterna, inte ännu fler kontroller, säger hon till DN.
Även WWF är kritiska. Organisationen skriver i ett pressmeddelande att de tycker att fördelningen av budgetmedel är oklar och att bra punktinsatser inte är tillräckliga för en bred förändring och ökning av biologisk mångfald och hållbar konsumtion.