Så mycket lägger svenskarna på julen
Svenskar lägger förhållandevis liten del av sin inkomst på julen, jämfört med andra europeér. Däremot ligger man i topp vad gäller julhandel på nätet. Och sportprylar och presentkort hamnar ofta under en svensk gran.
Svenska hushåll kommer att spendera en lika stor del av sin inkomst på julen i år, som i fjol.
20 procent av hushållets disponibla inkomster för december läggs på julfirande i form av mat, dryck (inklusive alkoholhaltiga drycker) gran och julklappar. I reda pengar motsvarar det 6 700 kronor.
Hit går julpengarna
Undersökningen gör en djupdykning i just utgifterna för julklappar.
Populärast under svenska granar är leksaker och spel (här inbegrips datorspel) som står för lite över en fjärdedel av de totala utgifterna för julfirandet. På andra plats kommer kläder (16 procent av julutgifterna) och därefter sportartiklar (9 procent). Den höga andelen sportprylar sätter oss i Europatoppen härvidlag.
Svenskar nätheta på julhandel
En tydlig trend är att svenskarna väljer att julhandla allt mer på nätet. Av tjugo länder är Sverige topp tre när det gäller julklappshandlandet på nätet. Endast Storbritannien och Nederländerna ligger före.
– Svenskarna spenderar fortfarande lite på julen i förhållande till inkomst. Något som däremot skiljer oss från många andra européer är att en tredjedel av våra inköp sker på nätet, till skillnad från förra året då bara en fjärdedel handlades online, säger Ferratums Sverigechef Georgios Sideris .
Svenskar sugna på presentkort
Den största utgiftsposten överlag i undersökningen, alla länder sammantaget, är leksaker och spel följt av kläder och elektronik.
Minst pengar spenderas på upplevelser och musikinstrument.
Men inte bara i frågan om stor andel sportprylar skiljer sig Sverige från mängden. Svenskarna köper också dubbelt så många presentkort som övriga länder.
Engelsmännen drar ner
Undersökningen visar att de största europeiska ekonomierna är benägna att konsumera över 30 procent (807 euro) av hushållskassan på julen i år.
Undantaget är Storbritannien där konsumtionen minskar kraftigt. Förra året var britterna villiga att spendera 38,5 procent (1 145 euro) av hushållets inkomster på julfirande, en siffra som i år landar på bara 23 procent (695 euro) en minskning med 15.5 procent.
– Anmärkningsvärt är att Storbritannien går från att spendera mest i Europa till en niondeplats på bara ett år, säger Georgios Sideris.
Men samtidigt ligger engelsmännen ändå ”före” svenskarna i julspenderandet som i euro spenderar 688 euro på julen.
Tyskarna firar mest
Tyskarna julkonsumerar mer än någon annan i Europa och jämförbara länder. Därefter kommer Litauen och Estland.
Mer juligt återhållsamma är konsumenterna i Norge, Finland och Nederländerna. Här spenderas mindre än en femtedel av hushållens inkomster på julfirande i år.
I snitt 22 procent av hushållskassan
Medianfamiljen i alla de 20 länder som undersökningen omfattar spenderade 22 procent av hushållskassan på julfirandet, prylar och mat. 48 procent av hushållen kommer att spendera lika mycket på klappar och firande som under julen 2015, medan sex procent av hushållen ökar sin konsumtion.
Så här gjordes Ferratums Julbarometer:
Undersökningen genomfördes för Ferratum Groups räkning bland aktiva konsumenter i 20 länder i Europa samt Canada, Australien och Nya Zeland, med hjälp av standardiserade webbformulär.
Inkomster uppges i lokal valuta och relativ julkonsumtion räknas ut på basis av förhållandet mellan en familjs månatliga disponibla inkomst i varje land. Disponibel inkomst justeras i varje land, medan individuell köpkraftsparitet baseras på 2014 års riktlinjer från Världsbanken
13 261 hushåll deltog i undersökningen.
Svaranden var i åldrarna 18 till 65 och 49,64 procent var kvinnor. Genomsnittlig nettoinkomst för hushållen låg på mellan 230 euro och 6720 euro.
Det genomsnittliga hushållet bestod av 2,59 personer.
Utöver de demografiska faktorerna så tillfrågades svaranden om disponibel månatlig nettoinkomst för hushållen, hur mycket de spenderade på julfirande, vad de spenderar på, och hur mycket shopping de gör på nätet.
Undersökningen använde varje lands respektive valuta. Svaren jämnades ut för att representera varje lands respektive köpkraft. Alla undersökningens svaranden var anonyma.