Jämviktsarbetslösheten varierar över tid och bedöms, enligt KI, pendla mellan 6,6 och 6,8 procent fram till 2030.

"Den demografiska utvecklingen innebär att jämviktsarbetslösheten ökar bland annat till följd av ett ökat antal utomeuropeiskt födda eftersom de i genomsnitt har högre arbetslöshet", skriver KI.

De konstaterar att den förra regeringens ekonomiska politik samt avtagande negativa effekter från finanskrisen har en dämpande effekt på jämviktsarbetslösheten.

Samtidigt bedöms åtgärder i budgetpropositionen för 2017 inom arbetsmarknads- och skattepolitikområdena ha små, men positiva sysselsättningseffekter. Utbildningssatsningar bedöms ha positiva effekter på sysselsättningen på lång sikt, "även om de är svåra att kvantifiera".

"På kort sikt innebär de dock att arbetsutbudet minskar till följd av fler studerande. Bedömningarna är behäftade med stor osäkerhet", framhåller KI.

KI noterar att den demografiska utvecklingen är den främsta drivkraften för tillväxten i arbetskraften och antalet arbetade timmar på längre sikt.

"Tillsammans med produktivitetstillväxten är befolkningstillväxten och dess sammansättning därmed centrala för att bestämma utvecklingen av potentiell BNP i ett längre perspektiv", skriver KI.

På grund av Migrationsverkets långa handläggningstider kommer den stora grupp asylsökande som kom 2015 att påverka den registrerade befolkningen starkt även 2017. Samtidigt väntas anhöriginvandringen öka och blir som störst 2019 enligt Migrationsverkets prognos.

Befolkningen växer som mest 2017 då den ökar med nästan 1 procent, för att därefter avta till cirka 0,6 procent i genomsnitt per år det kommande decenniet. Det är strax över genomsnittet 0,5 procent per år 1990-2010. Utomeuropeiskt födda står för i stort sett hela befolkningsökningen och utan invandring hade befolkningen i Sverige minska, konstaterar KI.

En förklaring till att sysselsättningsgraden inledningsvis är lägre är, enligt KI, att många som invandrar inte har det humankapital som krävs för att få ett arbete på den svenska arbetsmarknaden.

Eftersom nyanlända inledningsvis har lägre arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad påverkas det genomsnittliga arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden.

"På längre sikt, i takt med att den genomsnittliga vistelsetiden för de som nu är nyanlända ökar, väntas arbetskraftsdeltagande och sysselsättning anpassa sig till övriga i gruppen utomeuropeiskt födda. Efter 15 år i Sverige antas arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad vara lika hög för de som nu kommer till Sverige som för gruppen utomeuropeiskt födda i genomsnitt", skriver KI.