Inför avtalsrörelsen: Håll Märket!
Lönebildning och lageravtal är de stora stridsfrågorna inför 2017 års avtalsrörelse. Dagenshandel.se har träffat Tomas Undin, förhandlingschef på Svensk Handel.
Läget i den svenska handeln beskrivs ofta som ljust eftersom försäljningen har ökat mer eller mindre kraftigt för varje år i närmare två decennier.
Tomas Undin framhåller att det inte är hela sanningen – en fjärdedel av de svenska handelsföretagen har negativ lönsamhet, och även de stora har tunna marginaler.
– Omsättningen i sig skapar inte lönsamhet, och ger inte utrymme för företag att göra nödvändiga investeringar för att klara konkurrensen framöver, säger han.
Han menar att man från fackligt håll ofta ser för enkelt på frågan.
– Visst går de största globala handelskedjorna som H&M och Ikea bra, men Svensk Handel måste fokusera på hur de svenska verksamheterna går. Det hjälper ju inte att Ikea i Kina går bra, om löneläget är för högt i Sverige, säger han.
Märket måste hållas
Sedan mitten av 1990-talet har svensk lönebildning byggt på att de konkurrensutsatta delarna av näringslivet – exportindustrin- träffar avtal först. Industriavtalen har sedan fått utgöra ett märke som inte ska överskridas.
Under senare tid har LO velat frångå den modellen.
– De talar om att det inte ska finnas något märke, utan lönebildningen ska ske utifrån löneläget på det enskilda företaget. Är löneläget lågt ska de anställda på företaget få större påslag, oavsett orsaken till de lägre lönerna, säger Tomas Undin.
Han menar att det är den klassiska solidariska lönebildningen som är aktuell igen. Den som innebar att löneläget skulle pressas upp, så att företag med låg lönsamhet skulle tvingas ur marknaden, och de anställda skulle få bättre jobb i mer lönsamma företag.
– Grejen är att den modellen aldrig har fungerat. Förr kunde den expanderande offentliga sektorn erbjuda nya jobb. I dag kommer inte de nya jobben. Det är en omöjlig tankefigur, säger han.
I stället menar han att märket är mer betydelsefullt än någonsin – nu är det inte bara exportindustrin som är hårt konkurrensutsatt – den inhemska handeln är satt under våldsam press från i stort sett hela världen. Svenska kunder upplever att det är säkert, billigt , bekvämt att e-handla från utlandet och att leveranserna kommer förvånansvärt snabbt.
Han framhåller att de fackliga företrädarna inte har förstått omfattningen av den stora förändring som skett:
– Förr krävdes massiva investeringar när utländska företag som Lidl och Media Markt skulle etablera sig på den svenska marknaden. I dag ser vi Zalando, som på kort tid fått upp sin försäljning på den svenska marknaden till en miljard, utan att anställa en enda person i Sverige. Svensk kundtjänst sitter i Berlin.
Skapa förutsättningar
Han menar att bekymren är desamma i industrin:
–Svensk industri har sedan länge slutat tro att de kan leva på någon unikitet. Maskiner och kapital är de samma över hela världen. Det enda som särskiljer är människorna, och löneläget är i princip det enda som vi från svenskt håll kan påverka.
Ur Svensk Handels synvinkel är en uppluckrad lönebildningsmodell ett närmast mardrömslikt scenario:
– Det Svensk Handel måste arbeta på nu är att hjälpa till att skapa goda förutsättningar för att digitalisera handeln och göra Sverige till ett land där e-handelsföretag kan växa och skapa arbetstillfällen och exportmöjligheter, säger han.
2017 års avtalsrörelse kommer därför att inriktas på att reformera Lageravtalet, som bara marginellt har förändrats sedan 1930-talet.
– Det är nödvändigt att anpassa till e-handel och de logistiska krav som ställs i dag.
Frysta ingångslöner är ett annat viktigt krav– Vi vill inte öka kostnaderna genom att ge påslag till oerfarna 19-åringar. Det är inte rimligt att har 90 procent av föräldrarnas lön. Det måste finnas en drivkraft att utvecklas inom yrket, säger han och erinrar om att Sverige har OECD:s mest sammanpressade lönestruktur – och att handeln har den mest sammanpressade lönestrukturen inom OECD:s mest sammanpressade.
- Kort sagt, handeln skulle må bra av en större lönespridning.
Till sist en kommentar om det gamla stridsäpplet OB-ersättningarna:
– Det är inget ämne för 2017 års avtalsförhandlingar. I dag måste vi koncentrera oss på ett moderniserat lageravtal.
Hur det ska se ut återkommer vi om i Dagens Handel på webben och i papperstidningen under avtalsrörelsen.