Näthandeln - julens startmotor
Så här långt, är det e-handeln som drivit julhandeln. Julhandeln på nätet har ökat med 20 procent. I fysiska butiker har den ökat med 5 procent. Det visar färska siffror från betalföretaget Dibs.
Dibs har tillsammans med moderbolaget och betalkoncernen Nets undersökt hur julhandeln i Sverige har sett ut hittills. (Se mer om undersökningen, som gjorts under en följd av år, längst ned i texten.)
Från svart till grönt
Den färska mätningen sträcker sig från readagen Black friday 25 december till och med vad som kallas Green monday, en dag som infaller den 12:e december.
Green monday, är ett amerikanskt begrepp myntat av Ebay, som ska beskriva den fysiska handelns motsvarighet till Cyber monday. Green monday har traditionellt varit decembers starkaste handelsdag för fysiska butiker.
Ökad e-handel men minskat snittköp
Inledningsvis konstaterar Dibs att det märks tydligt att många svenskar har det bättre ekonomiskt än på många år.
E-handeln i Sverige har under julperioden hittills ökat med drygt 20 procent i omsättning och 41 procent i antalet transaktioner jämfört med motsvarande period ifjol.
Genomsnittsköpet minskade dock något: 519 kronor i år jämfört med 694 kronor i fjol.
Minskat snittköp i e-butiken
Det avspeglar det ökade fokuset på rabatter under Black friday och kan på sikt bli en fara för lönsamheten för webbutikerna, kommenterar Dibs.
– Julhandeln på nätet ökar kraftigt och vi handlar fler gånger men för lägre belopp per gång. Detta då e-handel numera är en så naturlig del av konsumenternas köpbeteende och man köper ofta enstaka varor, men även eftersom mycket av julhandeln på nätet drivs av kampanjerbjudande och konsumenten köper varan där hen får det bästa erbjudandet, säger Daniel Larsson , vice vd på DIBS.
I år blev Black friday julhandels-starten
Black friday har för första gången varit den riktiga starten för julhandeln i Sverige, konstateras i rapporten. E-handeln under denna dag var rekordstor med en ökning 59 procent i omsättning hos svenska webbutiker.
Cyber monday, e-handelsdagen som inträffar måndagen efter Black friday, ökade med drygt 12 procent i omsättning och 29 procent i transaktioner.
Handeln i fysiska butiker ökar måttligt
Handeln i svenska fysiska butiker under julperioden hittills ökade med drygt 5 procent i kortomsättning och 7 procent i transaktioner, alltså antalet köp, jämfört med motsvarande period ifjol. Genomsnittsköpet minskade även här något: 377 kronor i år jämfört med 385 kronor ifjol.
– Ju närmare julafton man kommer, ju mer tar den fysiska butiken över, eftersom kunden vill vara säker på att få sina julklappar i tid, säger Daniel Larsson.
Black Friday ökar även i fysisk butik
Black friday, som alltså satte e-handelsrekord, ökade även säljer i fysiska butiker med 12 procent i kortomsättning och 9 procent i transaktioner jämfört med i fjol.
Den mer renodlade e-handelsdagen Cyber Monday, däremot, tycks ha tagit från handeln i fysiska butiker då kortomsättningen där minskade med drygt 5 procent och drygt 7 procent i transaktioner under denna dag.
Näthandeln tog hem "gröna-måndagen"
Och trots att Green Monday, som inträffade i måndags, ska vara den dag där fysiska butiker toppsäljer inför jul så verkar i alla fall inte svenska konsumenter har "fattat galoppen". Fysiska butiker minskade sin kortomsättning med drygt 11 procent och 9 procent i transaktioner den dagen.
Istället var det näthandeln som ökade försäljningen med drygt 15 procent i omsättning och 35 procent i transaktioner den gröna måndagen, enligt Dibs siffror.
– Även om Green monday i första hand är de fysiska butikernas dag, den dag då de förväntas sälja mest och också går ut med erbjudanden, driver antagligen den här dagen också köp i näthandeln, eftersom många aktörer är omnikanalhandlare, säger Daniel Larsson.
Om undersökningen
DIBS data är baserad på faktiska transaktioner, alltså köp, och omsättning hos tusentals svenska webbutiker som är anslutna till DIBS. Ett representativt urval används för att kunna jämföra mot föregående år.
Sifforna kommer från mätningar hos de tusentals webbutiker i Sverige som använder DIBS för sina betalningar på nätet, och är normaliserade för att ge en korrekt bild.
Nets data kommer från mätningar hos de tusentals handlare i Sverige som använder Nets tjänster för kortköp i fysiska butiker, och är normaliserade för att ge en korrekt bild.