– Det gjorde ju tysk industri under elva år… då ökade reallönerna 0 procent under elva år för att återställa konkurrenskraften. Det klarar tydligen inte de svenska facken, säger han.

Han vill se en nedväxling i löneökningstakten för att Sverige ska komma ikapp omgivningen.

– Vi måste hamna 0,3-0,5 procent lägre än de konkurrentlöner vi har i Europa, minst. Då är det inte 2,8 procent utan det är betydligt mycket lägre, säger han.

Facken inom industrin har krävt 2,8 procents löneökningar, vilket är samma krav som inför avtalsrörelsen 2016.

Kostnadsnivån är också central för längden på avtalen.

– Om vi kan få ner nivåerna så att vi uppfattar att vi har en möjlighet att återställa kostnadsläget. Då är det naturligtvis önskvärt med ett längre avtal. Kan vi inte göra det utan vi hamnar fortfarande på nivåer som vi tycker är för höga då finns inga skäl att skriva på ett långt avtal, säger han.

Han tror också att facken har svårt att komma ner till den nivån som krävs för att Teknikföretagen skulle tycka att det motiverar ett längre avtal.

Anders Weihe är kritisk till låglönesatsningen som ingår i LO-samordningen som han menar inte är förenlig med industriavtalet.

– Det är en eftergift från IF Metall för att de övriga LO-facken ska acceptera industrinormeringen, säger han.

Han delar inte heller mångas uppfattning om att LO-samordningen är välkommen.

Han menar att det leder till ett konsensustänk som så småningom innebär att lönerna sakta glider uppåt och bidrar till en trend man inte kommer ur.

– Det är alltid bra att komma överens, men inte om priset är för högt, säger han.

Anders Weihe tror också att lägstalönerna måste komma ner om Sverige ska klara av att möta utmaningen med att få in nyanlända på arbetsmarknaden. En fråga som han menar är "helt avgörande".

– Fortfarande så vill vare sig facken eller egentligen inte heller de politiska partierna riktigt se den frågan med klara ögon, säger han.

Den största frågan menar han är om det är något som ska lösas inom kollektivavtalssystemet eller på något annat sätt.

– Att det måste lösas tror jag alla är överens om, men än så länge vågar ingen ta bort skygglapparna för vad man måste göra, säger han.

Han anser dock att det är uppenbart att lägstalönerna måste komma ner. Från Teknikföretagens sida har man förespråkat en lagstadgad minimilön.

– Jag tror inte parterna klarar av det här själva. Det kommer behövas en lagstadgad minimilön, säger Anders Weihe.