23948sdkhjf

Svensk Handel: En budget som inger oro

Som en båt på öppet hav. Så beskriver Svensk Handels chefsekonom Jonas Arnberg den svenska ekonomin just nu. Budgetpropositionen 2017 är ingen hjälp när ovädersmolnen hopar sig.
Svensk Handel bjöd på onsdagsmorgonen sina medlemmar till ett budgetseminarium där Jonas Arnberg, chefsekonom och Mats Hedenström , näringspolitisk chef, analyserade vilka effekter regeringens budgetproposition 2017 kan väntas få på handeln.

Jonas Arnberg inledde med att konstatera att det just nu ser ut att gå riktigt bra för handeln - försäljningsmässigt. Efter det strålande 2015 där försäljningstillväxten i handeln var 6 procent följer ett 2016 som hittills haft en tillväxt på 4 procent. Låg inflation och låga räntor har boostat konsumtionen.

Den kraftiga försäljningsutvecklingen i handeln gör att Sveriges BNP-utveckling har varit god, 2015 var ökningen 3,9 procent, och i år kan den bli kring 4 procent, en siffra långt över snittet i Europa. BNP-tillväxten är huvudsakligen driven av inhemsk konsumtion, eftersom tillväxten i omvärlden är svag.

Det som oroar Svensk Handel är att budgetpropositionen innehåller en rad förslag som drar in köpkraft, samtidigt som det saknas rejäla satsningar på att få fram nya jobb.

– Båten tappar fart, och vad som händer om omvärldens oro hinner i kapp oss är svårt att förutse, men det kan bli ganska turbulent, säger Jonas Arnberg.

Hushållen är medvetna om detta och sparar därför på historiskt höga nivåer.

Eftersom bankerna inte betalar sparräntor är börsen det alternativ som står till buds. Men vad som händer på börsen är ju alltid osäkert.

– Visst är det klokt för det enskilda hushållet att hålla i plånboken, men det vore bättre för samhällsekonomin om hushållen vågade konsumera mer, säger han, och framhåller att positiva signaler skulle sätta fart på ekonomin.

Konjunkturtopp

Konjunkturen håller nu på att passera krönet, enligt de flesta bedömare.

Därför menar man på Svensk Handel att det är olyckligt att den budget som regeringen presenterat inte är i balans, och att den slår mot själva drivkrafterna för BNP-tillväxt.

Den innehåller en rad skattehöjningar som ska finansiera välfärden, utbildningssatsningar på de människor som står långt från arbetsmarknaden, "gröna" satsningar, och satsningar på "säkerhet och trygghet" bland annat ökade anslag till polisen.

De budgeterade intäkterna är på 6 miljarder, medan utgifterna är på 24 miljarder. Det innebär att 18 miljarder måste lånas upp.

- När räntor och inflation går upp kommer det inte att finnas något kvar i verktygslådan att möta en nedgång med, säger Jonas Arnberg.

Saknas plan för nya jobb

Enligt Svensk Handels analys är det problematiskt att Sverige har en tudelad arbetsmarknad. Bristen på enkla jobb för nyanlända försvårar integrationen.

– Handeln med sina 50 000 butiker och 20 000 lager skulle lätt kunna hjälpa till, om vi får rätt signaler från regeringen, säger Mats Hederström, som gjorde en politisk analys av budgeten.

Han kallar budgetpropositionen 2017 för de missade chansernas budget.

–Där finns inga åtgärder för att få in fler människor på arbetsmarknaden.

Han framhöll att den politiska utvecklingen är bekymmersam med en historiskt svag regering, och en opposition som inte tar ansvar.

Han framhöll också det obehagliga i att budgeten är ofinansierad och att den i mycket bygger på antaganden om att flyktingtrycket kommer att minska de närmaste åren, vilket skulle ge besparingar. Dessa besparingar räknas som om de vore säkra.

– Flyktingmottagandet ligger som en våt filt över budgeten, konstaterar han.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062