Nudging=knuffar i rätt riktning
På tisdagseftermiddagen höll kompetensnätverket Yennenga Progress ett välbesökt seminarium i Almedalen kring begreppet ”nudging”, alltså hur man genom mer eller mindre subtila puffar får någon att gå i en viss riktning.
Yennenga Progress generalsekreterare, Stina Berge är mycket nöjd efter seminariet:
Det kom 57 personer trots att seminariet inföll precis under Almedalens peak, och det blev härlig stämning och mycket givande diskussioner efteråt, säger hon till Dagens Handel.
Hon berättar att nudging som metod handlar om att påverka folks beteende i en önskvärd riktning utan att använda piska eller morot. Istället arrangeras valsituationen så att det blir lätt att göra rätt.
– Inom handeln kan man guida kunderna så att det blir lätt att göra vissa val, säger hon och exemplifierar med godiset vid kassorna i matbutiken. Det är ett sätt att få kunden att handla mer, men om man i stället för sockerstinna chokladkakor och gelegodisar skulle exponera nötter, torkad frukt och mörk choklad, skulle man underlätta mer hälsosamma val.
Vi talar också om Coops strategi att exponera det ekologiska frukt- och gröntsortimentet så att kunden får lättare att hitta de varorna.
I panelen medverkade Cecilia Williams , som är vice vd på Svanen. Hon berättade bland annat att hyresgäster som flyttar in i Svanenmärkta bostäder får en inflyttningspresent i form av en låda med Svanenmärkta hushållsprodukter.
– Det är inte bara av vänlighet – tanken är att den nyinflyttade ska se det som en del av sin förändrade livsstil och fortsätta att köpa de Svanenmärkta produkterna.
Cecilia Williams framhöll också att en märkning i sig är en liten puff – människor vill gärna göra rätt, men det är svårt att hålla koll på allt själv.
Roligare företag
Nudging har på senare år blivit ett modebegrepp när det gäller att få människor att göra miljöanpassade val – men seminariet visar att nudging kan bli ett verktyg som omfattar även den sociala och ekonomiska miljön.
Annika Johansson från Miljöstegen talade om hur nudging kan användas för att få "goda företag" och "goda medarbetare". Företag som låter medarbetare arbeta ideellt med valfria projekt under arbetstid drar till sig personer som är mindre egennyttiga, mer lojala och hängivna. Genom det ideella engagemanget bredda de sin kompetens, och de har en tendens att trivas bättre och stanna längre.
Mikael Reiler , vd för kommunägda bolagen AEFAB i Ovanåkers kommun och Alfta industri center jobbar med social påverkan.
Han är engagerad i integration av nyanlända och tar därför in praktikanter – för kommunen ska ju föregå med gott exempel. En av praktikanterna som togs in för ett par år sedan i kommunens skogsbolag lyckades skapa affärer med sitt gamla hemland i mångmiljonklassen. Den mannen är nu chef på bolaget.
Han har också använt de nyhetsbrev som kommunen gör för sina hyresgäster till att presentera personerna som jobbar för bolaget. En fastighetsskötare bördig från Colombia presenteras i en intervju på mittuppslaget med sin livshistoria och bilder. Då blir han en person som hyresgästerna känner igen, inte bara nån konstig utlänning.
Handeln puffar varje dag
Vi återkommer till att tala om handel. Stina Berge anser att allt det som handlare gör för att få människor att trivas, men också att bete sig på ett visst sätt, eller att göra vissa val är nudging:
– Musik, att man spelar lite snabbare strax före stängning så att kunderna skyndar sig mot kassan är ett typexempel, kaffe och bröddofter som ger lust att stanna och fika ett annat.
Att hålla god ordning, ha tydliga samexponeringar av varor som passar ihop och bra information om varorna, allt som underlättar för kunden att göra val som hon blir nöjd med, som ett bra logistiksystem, kan också sägas vara en nudging-metod:
Ett kassasystem som larmar när en kund håller på att få med sig två varor som inte passar ihop, exempelvis ett parasoll med en för liten parasollfot, är en hjälp att guida kunden rätt.
Även den finansiella sektorn kan använda nudging, Didrik Roos från Deloittes CR-råd berättar att det utvecklas bokföringssystem där inköp av miljöprodukter automatiskt grönfärgas. Man behöver alltså inte vänta till hållbarhetsredovisningen ska göras för att se vad som är hållbart och ej.
Det blir som en lek – hjärnans belöningssystem triggas av det gröna och det stimulerar inköparna att mer aktivt söka gröna alternativ.
Precis som eko-markeringsplupparna på Coopkvittona ger kunden en liten belöning.
Stina Berge påpekar till sist att att Yennenga Progress i sig, enligt detta seminariums lite bredare definition av nudging, är en nudging-organisation. Yennenga Progress är ett kompetensnätverk som vill vara en optimal partner för lokala drivkrafter runt om i världen som vill driva samhällsutveckling samt för företag, organisationer och personer som vill bidra genom att dela med sig av sina resurser.