Ta butiksstölder på allvar
Stölder i handeln är ett svårt arbetsmiljöproblem. Lagstiftningen finns på plats – men handläggningen är för långsam, domstolarna använder inte straffskalan och polisen avskriver brotten.
Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer inledde med att konstatera att det begås en stöld var 15:e sekund i den svenska handeln, och att stölderna kostar handlarna nära fem miljarder per år. Sverige har flest anmälda butiksbrott per capita inom EU, samtidigt som antalet poliser ligger kraftigt under EU-snittet.
– Vi skulle behöva 10 000 fler poliser i Sverige för att nå EU-snittet, säger han, och framhåller att dessa verkligen skulle behövas.
Allt fler gärningsmän är beväpnade. Unga under 20 som går till butiker för att stjäla är så gott som alltid beväpnade, och de hot övergår ofta till våld om någon försöker stoppa stölden.
Detta innebär att anställda i handeln när som helst kan vara beredda att möta hotfulla och våldsamma butiksrånare.
– Lagstiftningen är det inget fel på. Lagen säger klockrent att en butiksstöld som begås med våld eller hot om våld ska betraktas som rån, och att detta ska ge minst ett års fängelse. Felet är bara att domstolarna inte dömer efter lagen, säger Per Geijer med illa dold frustration i rösten.
Under våren har han gått igenom 178 domar i mål där gärningsmannen har varit beväpnad, hotat eller slagit butikspersonal som försökt förhindra tillgrepp. I dessa fall av så kallade motvärnsrån föll bara en dom - och domstolen fann att den 19-åring som hotat med kniv var så pass ung att domen inte blev fängelse, utan fyra veckors samhällstjänst.
– Domstolarna tar inte våldsbrotten mot butikspersonal på allvar, säger han.
Han framhåller också att polisen ofta avskriver fallen mycket lättvindigt. I ett fall där det finns film där det tydligt syns att gärningsmannen kommer in i butiken, tar öl och drar kniv avskrevs med motivationen "brott kan ej styrkas".
Svensk Handel och Handelsanställdas förbund har länge arbetat tillsammans för att förebygga brott.
Karin Johansson, Svensk Handels vd framhöll att handeln har gjort mycket och kan göra mer. Susanna Gideonsson, ordförande i Handelsanställdas ser brotten som den kanske viktigaste arbetsmiljöfrågan inom handeln i dag. Visserligen ett ansvar för arbetsgivarna - men som hon sade– det behövs hjälp från övriga samhället.
– Polis, domstolar, socialtjänst och andra måste göra sitt!
Anders Ygeman, som själv arbetat i butik och minns att det var en del av vardagen att jaga snattare, tog till sig den rad av berättelser om våld som han fick höra. Han såg flera möjligheter att förbättra situationen.
– Jag delar er bedömning att de verktyg vi har i dag inte är verkningsfulla. Många brottslingar döms till bötesstraff - meningslöst - när det handlar om människor som är svårt skuldsatta. Det vore bättre om domstolarna oftare omvandlade böter till fängelse, sade han.
En annan företeelse som förvärrar problemen är den långa tid som förflyter mellan brott och dom - i snitt 163 dagar.
– Under den tiden kan brottslingen gå runt och skryta för sina vänner om brottet han begått. Det är viktigt att dom och påföljd kommer snabbt, säger Anders Ygeman.
Han framhåller också att han som minister inte kan lägga sig i hur domstolar dömer - domstolar måste stå fria i förhållande till politikerna - men att domstolarna ändå måste vara mer lyhörda för lagstiftarens intentioner.
På Per Geijers inpass om den så kallade mängdrabatten - att straffet blir mindre för varje brott som begås eftersom allt tas i en klump, svarade Anders Ygeman att mängdproblematiken är ett symtom på att påföljderna kommer för sent.
– Vi måste arbeta mer förebyggande och lyfta ungdomarna mycket tidigare från kriminalitet - före 15 års ålder när de fortfarande kan se att de har bättre alternativ. För den som redan är belastad hägrar inte ett vitt jobb och körkort - så del är lika bra att fortsätta på den kriminella banan.
Till sist sade han att knivlagen bör ses över. I dag är påföljden för att bära kniv 1500 kronor.
– Kniv är ett fruktansvärt vapen och vi måste skärpa påföljden så vi får bort knivarna!