Mer från EAT: Städerna sitter på lösningar
I dag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. På EAT-konferensen i Stockholm på måndagen handlar ett pass om hur matkvalité och matsäkerhet ska hållas uppe i de växande städerna, där en stor del av befolkningen är fattig.
Om detta talade Jamie Morrison, från FN-organet FAO:
70 procent av Afrikas stadsbefolkning är fattig. Fattigdomen innebär att de ofta saknar tillgång till matlagningsmöjligheter och möjligheter att förvara mat på ett säkert sätt. De är därför hänvisade till att köpa färdiglagad mat av låg kvalitet som tillhandahålls av en informell sektor.
Men han menar att det är fel att döma ut den informella sektorn – i stället bör man ta hjälp av den, eftersom dessa ambulerande försäljare har närheten till kunderna.
Jamie Morrison redogjorde för ett lyckat projekt i Bangla Desh, där försäljare av gatumat, fick hjälp och utbildning så att de kunde tillhandahålla säkrare mat.
500 gatuförsäljare fick nya vagnar, undervisning i mathygien och bättre möjligheter till kylförvaring.
Dessutom reglerades verksamheten, men eftersom det är dyrt att myndighetsövervaka en så fragmenterad sektor införde man ett system med självreglering, där man också tog hjälp av skolbarn som fick undervisa i mathygien och kontrollera att maten hanterades på rätt sätt.
Resultatet blev större förtroende från kunderna, färre matförgiftningar och bättre inkomster för säljarna.
– Den informella matdistributionssektorn är en viktig sysselsättningsskapare, så den ska man inte försöka ta kål på med hårda regleringar, säger Jamie Morrison.
Naoko Ishii vd för organisationen Global Environment Facility talade om hur borgmästare och andra styresmän i städerna tillsammans med näringslivet kan förändra situationen i riktning mot mindre klimatpåverkan och färre giftiga utsläpp.
Hon framhöll att det krävs bättre infrastruktur i städerna för matproduktion, distribution, konsumtion och reduktion av matsvinn och bättre sophantering. Hon efterlyser förändrade beteenden i städerna, att ta hand om plastavfall i stället för att låta det försvinna ut i havet:
Fortsätter vi på detta vis kommer haven om några år innehålla ett ton plast per tre ton fisk- det är inte hållbart!
Hon talade också om att 70 procent av städernas avfall är organiskt. Lägger man det i deponi genererar detta enorma mängder växthusgaser, men minskar man på matsvinnet och använder det svinn som ändå uppstår i exempelvis biogasanläggningar reduceras utsläppen betydligt.