Palmolja - en hållbar fråga
– Palmolja är en av kosmetikbranschens viktigaste hållbarhetsfrågor. Det säger Malin Bjurvald, initiativtagare till världens första renodlade nationella initiativ för att främja användandet av hållbart framtagen palmolja i produkter för skönhet, tvätt och rengöring.
2013 hade Malin Bjurvald precis börjat arbeta på Kicks som hållbarhetsansvarig. Hennes bakgrund från Axel Johnson-koncernen, som har både mat och sällanköpsvaror under sitt paraply, gjorde att hon hade mer kunskap om palmolja än vad hon måhända haft hon ”bara” rört sig i kosmetiksfären.
Att Kicks också satsade på egna varumärken gjorde frågan extra aktuell, här fanns nya möjligheter att ställa krav på leverantörerna.
Trögt i början
Malin Bjurvald hörde av sig till Axfoundation, som med nära koppling till Axel Johnsonkoncernen arbetar med miljömässig och social hållbarhet genom företagande. Tillsammans började de ta kontakt med leverantörer, tillverkare, detaljister och kosmetikbranschens branschorganisation KTF.
Det var lite trögt i början.
”Det där är något för livsmedelsbranschen”, ”Det tar vi tag i när det hamnar i knäet på oss” och ”Det här är något bara för producenter” var några av kommentarerna.
Samtidigt var många positiva till samarbete. Förra hösten var gruppen SISPO (Swedish Initiativ on Sustainable Palm Oil in Cosmetics and Detergents) bildad. Här ingår bland annat Unilever, Åhléns, Ica, Axfood, Coop, L'Oréal, Cederroths, Colgate-Palmolive, Oriflame och branschorganisationen KTF.
Ställa krav bakåt
Att ställa krav på nästa steg bakåt i kedjan, är utgångspunkten:
– Det är ju den som man själv har avtal med som man har störst möjlighet att påverka, så där börjar vi för att pusha kraven bakåt i kedjan, säger Malin Bjurvald.
– På så vis vill vi sätta en boll i rullning, visa för leverantörerna (längre bak i kedjan) att det i andra änden, hos oss i Sverige, finns efterfrågan.
Långa leverantörskedjor
Kosmetikbranschens leverantörskedjor är i allmänhet längre och mer komplexa än dagligvaruhandelns, säger Malin Bjurvald och utvecklar:
– Inköpen görs inte direkt av dem som tillverkar råvaran, vilket kan ske i livsmedelsbranschen,. För användning i kosmetiska produkter förädlas palmoljan i flera steg för att skapa ingredienser med egenskaper passande för kosmetik. Dessutom handlar det ofta om små volymer, vilket gör att mellanhänder som agenter är inblandade, något som ökar komplexiteten och svårigheten att ställa krav.
Inte vanligt i innehållsförteckningen
På matvaror kan man ofta se ordet ”palmolja” i innehållsförteckningen. Det är inte så vanligt på kosmetik. Malin Bjurvald förklarar varför: palmoljan ingår oftast som en basingrediens i något annat, och det är den förädlade produkten – och inte palmoljan – som syns med sitt namn på etiketten.
– Det gör att slutkundens medvetenheten om palmolja i kosmetik är låg, säger Malin Bjurvald.
Gruppen har genomfört en utbildning som, bland annat, riktar sig till svenska företag som tillverkar kosmetik på hemmaplan. Här lärdes bland annat ut hur man ska gå till väga om man vill köpa palmoljecertifikat.
Svenska föregångare
Internationellt pågår arbete kring palmolja, där bland annat WWF är drivande. Här finns system för märkning och certifiering och här sker arbetet på plats i till exempel Indonesien.
Den svenska ”palmoljegruppen” är ett föregångsinitiativ inom sin bransch:
– Så vitt jag vet finns inget motsvarande specifikt vad gäller palmolja för kosmetik. Det som finns är landsvisa initiativ som i första hand gäller livsmedel, säger Malin Bjurvald.
FAKTARUTA - PALMOLJA
Palmolja används i smink, tvål, tvättmedel, ljus, margarin, kakor, choklad och bränsle. Restprodukter importeras till Sverige som djurfoder.
Oljepalmen är högproduktiv och kräver mindre vatten, gödning och bekämpningsmedel än andra oljeväxter.
Mest odlas den i Indonesien och Malaysia, både i jättelika odlingar och i småbruk.
Produktionen förväntas fördubblas under de närmaste tio åren.
Runt 4,5 miljoner i Sydostasien får sin försörjning genom att odla oljepalm.
Oljepalmsplantager hotar regnskogen. När skogen skövlas tränger undan ursprungsfolk, djurarter och växter. Folkomflyttningar ger upphov till sociala problem.
När torvmark odlas upp för oljepalmsplantager bildas stora utsläpp av växthusgaser.
WWF:s ståndpunkt är att Europa inte bör bojkotta palmolja utan fortsätta köpa råvaran men samtidigt arbeta hårt för att förändra produktionen i en hållbar riktning; inköp gör då möjlighet att ställa krav på hållbar produktion.