"Göteborg halkar efter"
Handeln halkar efter i Göteborg. Med tanke på storlek, tillväxttakt och besöksnäring lever staden inte inte upp till sin potential. Men det finns det mycket att göra.
Göteborg. Foto: Dagmar Forne
Rapporten konstaterar att Göteborg, precis som många andra stadskärnor i Sverige, är satt under hård press från externa köpcentrum i städernas utkanter. Enligt undersökningen föredrar göteborgarna att göra det mesta i stadskärnan. De vill besöka restauranger och kaféer, träffa vänner och bekanta, strosa runt, besöka kulturarrangemang och titta på folk. Men – när det kommer till shopping föredrar man de externa handelsområdena.
Glas stadskärna en utmaning
Rapporten skriver att ett problem i Göteborgs stadskärna är att staden är gles och att de olika shoppingstråken skiljs åt av osynliga barriärer som tomma platser, broar och spårvagnsspår.
En gles stadskärna leder till att de riktigt goda A-lägena tenderar att bli för få. Det gör det svårt att attrahera de mest intressanta koncepten inom detaljhandeln som både kan vara ekonomiskt lönsamma och bidra till en positiv känsla.
Flera aktörer måste samarbeta för tydliga stråk
En annan aspekt är att det är många olika aktörer som ska samsas i stadskärnan. Det gör det svårare att strategiskt utveckla stråk i en viss riktning.
– Vi behöver stråk med tydlig profil, intressant blandning mellan stora och små aktörer och olika typer av branscher. Det behövs också en bra balans mellan detaljhandel, service och mat. Maxa mixen, helt enkelt. För att åstadkomma det behöver vi fastighetsägare samarbeta, säger Kristina Pettersson Post , regionchef Göteborg, Vasakronan.
Handeln drar annat
Av rapporten framgår också hur viktig handeln är för andra verksamheter. Saknas flöde till kommersiell handel så blir det mycket svårare för restauranger, kaféer och kulturinstitutioner att överleva. Utan naturliga flöden utarmas stadskärnan snabbt och staden blir mindre trivsam, skriver rapporten.
– Handeln är jätteviktig för att skapa trygghet, det är den som skapar folkliv och gör så att människor strosar istället för att skynda vidare till nästa ställe, säger Ulrika Barkman , planeringsledare, Göteborgs stads samverkansorganisation, ”Trygg, vacker stad”.
Inte bara kommers
En attraktiv stad behöver både kommersiella och icke-kommersiella inslag. En viktig aspekt är att skapa en fungerande kvällsekonomi. Det vill säga att staden ska vara en attraktiv plats för alla även efter att affärerna har stängt.
– Handel och kvällsekonomi driver varandra. Det handlar om två olika beteenden. Det ena är att köpa någonting, det andra är flanerandet. Det som gör att man stannar till för att ta en kaffe eller öl och sen går vidare – hänget, säger Björn Siesjö , Göteborgs stadsarkitekt.
Blomstermarknad och loppisar
Att ta tillvara bortglömda platser är ett annat sätt att få staden att leva. Till exempel Brunnsparken där tiotusentals personer passerar varje dag men få stannar. Istället för att vara en anonym och ganska otrygg passage skulle parken kunna vara ett pulserande handelstorg med food trucks, loppisar och Bondens egen Marknad. Eller varför inte en blomstermarknad på söndagarna, precis som i London och Amsterdam, funderas det i rapporten.
En annan plats med potential är Göta Älv, "ständigt närvarande i stadsbilden men samtidigt undervärderad" konstaterar rapporten. Vid Norra Hamngatan, med söderläge ner mot kanalen, skulle ett göteborgskt Nyhavn kunna växa fram med gångstråk, sittplatser och uteserveringar.
Det här gör göteborgarna helst i sina stadskärnor:
Shoppa 43%
Kulturarrangemang 33%
Promenera 32%
Besöka restaurang kvällstid 31%
Gå på café 31%
Umgås med vänner och familj 28%
Äta lunch på restaurang 25%
Det här gör göteborgarna helst i ett externt handelsområde:
Shoppa 71%
Äta lunch på restaurang 19%
Gå på café17%
Umgås med vänner och familj 14%
Promenera 12%
Titta på människor 11%
Titta i skyltfönster 10%
Källa: "Göteborg - massor av möjligheter" Vasakronan, United minds
Foto: Dagmar Forne