Digitala Kvitton är framtiden
Det skrivs ut 1,5 miljarder papperskvitton i Sverige. För företagen är manuell kvittohantering en dyr och tråkig historia. Nu mobiliserar starka krafter för att digitalisera kvittona.
– Den siffran är för låg, anser Johan Magne , medgrundare till ETNetwork, företaget som ligger bakom den digitala kvittotjänsten Kwick.
Han förklarar att 7 euro förmodligen bara täcker den rent fysiska hanteringen– att man klistrar upp kvittot på ett papper och skapar reseräkning. Med
attesterande och bokföring på rätt ställe tillsammans med kontroller blir summan flera gånger högre baserat på de analyser han tagit del av gjorda av
kundföretag – så hög att den ofta överstiger värdet på det som handlats.
Lång utvecklingstid
Med en optimal digital kvittolösning går det bokstavligen på nolltid att processa ett digitalt kvitto.
Redan 2011 startade bolaget som utvecklat Kwick, men det var först efter tre år som lösningen fanns klar.
– Det fanns en rad hinder att överbrygga, säger Johan Magne. Vid ett tidigt möte med en stor butikskedja fick vi mycket viktiga synpunkter:
” Digitala kvitton är nog bra – men vi kan inte utbilda 8000 medarbetare att erbjuda dem, och vi kan inte inför en förändring i köpprocessen som tar 1-2 sekunder längre per transaktion.”
– Dessutom insåg vi ju att handlarna inte är intresserade av att behöva investera i nya system.
Så det var bara att gå hem igen och göra läxan.
Efter ett par år hade man skruvat ihop en lösning som är helt integrerad i de vanliga kassasystemen, som inte kräver någon förändring av rutinerna, ja
minus det där sista då att handlaren med hjälp av lösningen kan välja att inte skriva ut papperskvittot.
Automatisk hantering
– Det som krävs är att handlaren aktiverar vår plug-in i sitt kassasystem för att bli en fullt godkänd leverantör av digitala kvitton. Det fina är att vare sig personen i kassan eller kunden behöver göra något – det fungerar automatiskt, säger företagets försäljningschef Christian Hadenius , och förklarar fördelarna:
– För privatkunden är det praktiskt att slippa ha en massa kvitton drällande i fickor och plånböcker. Den stora vinsten gör man dock på företagen,
eftersom alla transaktioner genererar ett digitalt kvitto som automatiskt går in på rätt ställe i bokföringen.
Bättre för anställda
Det betyder att anställda slipper hålla reda på kvitton som ska sparas och redovisas.
Johan Magne flikar in att han känner säljare och konsulter som bjuder sina företag på 1000-tals kronor varje år eftersom de inte hinner redovisa alla
småutgifter.
För företaget betyder en automatiserad hantering att man slipper lägga mänskliga resurser på bokföring och att bokföringen blir mer korrekt.
Christian Hadenius och Johan Magne framhåller också att Kwick passar företag i alla storlekar. I dag används systemet av 17 000 Nordea-anställda,
men också av mellanstora organisationer och fåmansföretag.
– Banker och skattemyndigheter stöttar införandet av digitala kvitton, och min känsla är att det kommer att gå snabbare än det gjort med e-
fakturor, säger Christian Hadenius.
I Finland har nätverket för digital ekonomistyrning kommit fram till att det behövs skarpa incitament för företagen att införa digitala kvitton.
Myndighetskrav
−Offentlig sektor skulle kunna ta täten och helt digitalisera sin ekonomistyrning och sina betalkedjor: I Finland behandlar myndigheterna
årligen runt 600 000 kvitton och 1,1 miljon fakturor - i Sverige är antalet ännu större, säger Fredrik Jansson , specialist inom digital ekonomi på IT- tjänsteföretaget Tieto.
Han stödjer sitt resonemang med ett exempel:
−Att e-fakturor blivit en framgång i Finland har just berott på att myndigheter ställt krav på företagen vid upphandlingar, säger han.
Att böja sig för myndighetskrav är väl inte så lockande i sig, men för företagen följer en rad fördelar med att införa digitala kvitton, poängterar
Fredrik Jansson, och lyfter fram det faktum att bokföringen sker i realtid – det går att följa försäljning, kassaflöde och ekonomiskt resultat exakt på sekunden, något som är viktigt inte minst i kontakt med finansiärer, säger han.
Johan Magne håller inte med om att det är myndighetskrav som driver utvecklingen:
- Först när det finns en lösning som verkligen fungerar kan utvecklingen komma igång. Vi har utvecklat den lösningen, konstaterar han.
Tillväxtverket har, tillsammans med Skatteverket och flera andra myndigheter,fått i uppdrag av Sveriges regering att utreda en digitalisering och
automatisering av kvitton och fakturor. Resultaten redovisas i ett första skedei vår och slutredovisning sker i november 2016.
Norden i täten
Fredrik Jansson anser att Norden har förutsättningar att ta täten i världen :
- Här finns världens bästa förutsättningar att utveckla en standard som sedan kan bli pan-europeisk, eftersom nästan hela befolkningen använder
digitala pengar och har mobiltelefoner, säger han.