Blandade reaktioner på vårbudgeten
Regeringens vårproposition, som presenterades i dag, onsdag, får blandade reaktioner från näringslivets organisationer. "En jobbfientlig budget" kommenterar Svenskt Näringsliv.
– Regeringen lägger förslag som drabbar jobb, investeringar och företagande med kostnader på tiotals miljarder kronor. Det är en farlig väg att gå i ett läge när vi behöver stärka Sveriges konkurrenskraft, säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne i en kommentar till regeringens vårproposition.
– Den jobbfientliga politik regeringen driver kommer leda till att fler människor hamnar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är en politik för fler fattiga människor.
Svenskt Näringsliv pekar på en övertro på att politiker kan skapa jobb och menar att det endast är när företag och företagsamma människor får goda förutsättningar och vågar ta risk att anställa fler, som jobben kommer.
– De omfattande skattehöjningar som föreslås samt begränsningar av företagande i välfärden som planeras kommer minska antalet jobb, kommenterar Carola Lemne.
"Slår hårt mot ungas jobb"
Svensk Handel påpekar att handeln är den bransch som sysselsätter flest unga, och att den höjda arbetsgivaravgiften kommer att slå hårt.
– Jag beklagar att regeringen valt att inte lyssna på Sveriges handelsföretag. Regeringens höjning av arbetsgivaravgiften för unga kommer att kosta handelsföretagen 3,5 miljarder kronor. Varannan handlare uppger att de kommer att tvingas säga upp personal eller stoppa nyrekryteringar. Sedan reformen med nedsatta arbetsgivaravgifter infördes har ca 16 000 unga fått jobb i handeln och handeln är idag den bransch som sysselsätter flest unga. Nu stängs dörren för många unga att få sitt första jobb och sin första viktiga rad på CV:t, säger Karin Johansson , vd för Svensk Handel.
– Regeringen är högst medveten om att höjningen av arbetsgivaravgifterna kommer att få konsekvenser. Därför kompenserar man i budgeten kommuner och landsting för höjningen. Företagen får däremot ingen kompensation. Det kommer nu att gå ut över landets unga och det beklagar jag, säger hon.
"Försvårar för företagande"
Livsmedelsföretagen saknar en sammanhållen politik för företagande i vårpropositionen.
Livsmedelsföretagen är positiva till den exportstrategi som regeringen har inlett, liksom arbetet med den nationella livsmedelsstrategin som syftar till att öka livsmedelsproduktionen i Sverige, och som har ett tydligt exportfokus.
"Men det som genomsyrar vårbudgeten är en politik som försvårar för företagande. Regeringen gör det dyrare att anställa unga genom att höja arbetsgivargifterna, försvåra landsbygdsföretagande genom höjda energiskatter och höja skatterna på bensin och diesel. Dessutom skapas osäkerhet kring vilka ytterligare skatter som ska höjas och vilka nya som ska införas. Det är motsatsen till framgångsrik näringspolitik", skriver organisationen i en kommentar.
"Regeringen skulle kunna göra mycket för jobb och företagande genom att fokusera på regelförenklingar. Det är klok politik som inte på något vis påverkar statsbudgeten negativt."
"Recept för ökad arbetslöshet"
Arbetsgivarorganisationen Almega konstaterar att regeringens vårproposition med stor precision slår mot tjänstesektorn och de branscher som har förutsättningar att minska arbetslösheten.
– Vårpropositionen är ett recept för ökad arbetslöshet. Tyvärr, säger Ulf Lindberg , näringspolitisk chef på Almega.
Almega organiserar flera branscher där många unga arbetar, som till exempel bemanning och callcenter. Här väntar nu en höjd arbetsgivaravgift för unga under 25 år i två steg. Fullt ut innebär regeringens förslag en höjning på cirka 19 miljarder kronor.
– Signalen från våra medlemsföretag är mycket tydlig på den här punkten. En höjd ungdomsskatt kommer att göra det svårare för ungdomar att få och behålla jobb, förklarar Ulf Lindberg.
Dessutom aviserar regeringen för höjda marginalskatter under året, vilket blir effekten då man flyttar brytpunkten för den statliga inkomstskatten.
– Höjda marginalskatter slår direkt mot de kvalificerade branscherna inom tjänstesektorn. De branscher som står för tillväxten i Sverige, menar Ulf Lindberg.
"Ett steg i rätt riktning"
Fackförbundet Handels menar att regeringens budget är ett steg i rätt riktning. Handels är försiktigt positiva till de förändringar som regeringen föreslår. En höjning av a-kassan har länge varit ett krav från Handels och förbundets ordförande Susanna Gideonsson välkomnar därför en höjning av den högsta dagpenningen från 680 kronor till 910 kronor per dag.
Handels har länge varit emot sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga eftersom den varit ineffektiv och inte gett någon effekt på sysselsättningen. Susanna Gideonsson tycker därför det är bra att de pengarna nu kan användas för mer effektiva åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.
– Att man lägger pengar på traineejobb och utbildningskontrakt för arbetslösa ungdomar är en bra början men vi hade gärna sett en ännu mer expansiv budget när det gäller satsningar på jobben, säger hon.
"Kompetensutvecklingen kan inte skjutas på framtiden"
Utveckling av arbetskraftens kompetens är helt avgörande för regeringens mål att skapa flera jobb. Den globaliserade ekonomin kräver att de privatanställda tjänstemännen ges löpande möjlighet att uppdatera sin kompetens i takt med de allt snabbare strukturförändringarna. Det är en förutsättning för konkurrenskraftiga svenska företag och därmed för jobben i Sverige. Det säger fackförbundet Unionen i sin första kommentar till regeringens vårbudget.
– Med de prioriteringar regeringen i dag presenterar skjuts kompetensutveckling för yrkesverksamma fortsatt på framtiden. Till exempel måste regeringens kunskapslyft även inkludera yrkesverksammas behov av kompetensutveckling, säger Unionens chefsekonom Lars Jagrén .
– En högre bidragsdel i studiemedelssystemet för yrkesverksamma från 35 års ålder är den studiemedelsreform som skulle få störst betydelse för att fler ska kunna återkomma till utbildning under arbetslivet, säger Lars Jagrén.
Han menar varken staten eller parterna kan på egen hand lösa frågan om yrkesverksammas kompetensutveckling, utan att det krävs att arbetsgivarna, staten och individen gemensamt bidrar till finansieringen.
Läs också: Avgift för unga sänker framtidstron i handeln