"Banktjänst i butik - aldrig under tvång"
Om butikerna ska ta på sig banktjänster framöver, måste det bygga på frivillighet. Svensk handels kontantansvarige Bengt Nilervall var tydlig när kontanthanteringen togs upp i riksdagen igår.
Kontanthantering kassa pengar sedlar mynt Foto: Ylva Åkesson
I riksdagens anrika förstakammarsal togs upp en mängd aspekter på kontanthanteringen: problem för människor som av olika anledningar (funktionshindrade, saknar personnummer och så vidare) inte kan eller vill betala med kort eller mobiltelefon, för handeln (säkerhetsfrågor/rån, kostnader för kontanthantering/kortbetalning), tillgänglighet i glesbygd, miljö- och transportfrågor.
Bankombud som systemombud
Per Bolund tror att bankerna ska kunna komma att spela en ännu större roll i kontanthanteringen framöver.
– Många handlare är idag också ombud för post, systembolag och apotek. Här borde vi kunna gå vidare och se om handlarna skulle kunna vara intresserade av att vara bankombud. Vi borde kunna hitta lösningar där handlaren tycker sig finna fördelar.
Runt om i landet har länsstyrelserna projekt för att underlätta för boende och verkande i glesbygd att hantera sina pengar, i en miljö där bankkontoren stängt ner. Som ett led i detta har utvalda handlare fått hjälp att installera automater för insättning, uttag och räkningsbetalning.
– Våra undersökningar visar att en sådan automat förknippas med ökade kostnader, och inte automatiskt ökar handlarens omsättning, konstaterar Mikael Selander.
Kontanter kostar handlaren
20 procent av alla köp som görs i handeln idag görs med kontanter. Framför allt handlar det om småköp.
–Vi kan vara helt säkra på att handeln kommer att ta fortsätta ta emot kontanter, så länge som kunderna vill det. Konkurrenssituationen är sådan att vi inte har möjlighet att säg att säga nej till några kunder, kommenterade Bengt Nilervall på Svensk handel.
Han målade upp ett scenario där det ofta är handlaren, en småföretagare, som på mindre orter står för hela ortens kontanthantering – utan att ta betalt för detta. Samtidigt har butikernas kostnader för att ta hand om kontanter – värdetransporter, bankavgifter och liknande – ökat rejält över tid, påpekade Bengt Nilervall:
– Enbart Bankernas depå har höjt sina priser tre gånger sedan 2012 och därmed har kontanthanteringskostnaderna seglat upp som femte tyngsta posten idag för en liten handlare.
Snabbast i världen
Riksbankens lyfte fram ”det extrema tempot” i omställningen från kontantbetalningar till kontantlösa.
– Den svenska utvecklingen saknar motstycke i hela världen. Därför har vi inte heller något land vi kan jämföra oss med och snegla mot. Snabbheten gör att det uppstår utmaningar som måste hanteras så att inte folk kommer i kläm, sade Riksbankens Cecilia Skingsley och redogjorde också för en undersökning från Riksbanken som kommit fram till att det samhällsekonomiskt mest lönsamma är att svensken betala med kort vid köp från 20 kronor och uppåt: då har man vägt samman kostnader för personal, transport, förvaring och miljö bland annat.
” Alltför snabbt”
Bengt Nilervall anknöt till tempot och menade att bankernas nedmontering av kontor med kontanthantering ”går alltför fort”:
– Vi är övertygade om att vi går mot allt större andel digitala betalningar, men det går för fort fram, det blir svårt ställa om för handeln och för konskventerna.
– I första hand är det säkerhetsskäl, rånrisken, som driver handlare som vill fasa ut kontanterna. Ska butikerna fungera som bankkontor, vill vi se det som en frivillig möjlighet och inte en pålaga, sa Bengt Nilervall.
Nu ska regeringskansliet analysera Kontanthanteringsutredningens betänkande tillsammans med inkomna remissvar, länsstyrelserapporten för att så därefter komma med eventuella beslut och förslag till riksdagen. Ministern utlovade också att runda-bordssamtal med berörda parter kommer att ingå i den här processen.