Jag packade upp min nya Iphone 6 häromdagen. Förpackningen är lika vacker och estetiskt tilltalande som vanligt. När det gäller produkt och förpackning finns inget att klaga på. Informationsbladen som ligger i förpackningen har en teckengrad (storlek på text, s k pt) som är totalt oläslig, ca pt 4. Normalt ligger en text på pt 12. Apple borde förpacka sin oläsliga manual till historien.

Jag gjorde en liten undersökning hos män och kvinnor i olika åldrar. Ingen kunde läsa texten rakt av. Några kunde läsa om de ställde sig under en lampa med starkt ljus. När man nu anser att kunden behöver ett informationsblad som komplement till webben och till manualen i mobilen, varför, varför sätter man det funktionella i att det ska gå att läsa som totalt oviktig. Läskunnighet räcker nämligen inte, texterna kräver även örnblick.

När jag jobbade i reklambranschen hade vi ett uttryck för detta: ”AD-sjuka” (AD = Art Director) när estetiken fick ta överhanden över läsbarhet...

Ett annat lika vansinnigt exempel är texten på Soda streams smakflaskor. Oläslig!

Jag kollade också upp på nätet, Sveriges Konsumenter och Konsumentföreningen Stockholm har varit på det här problemet de senaste åren och har gjort en rapport om läsbarhet på hud- och hårvårdsprodukter. Man gav syndarna, de var många, en chans att bättra på sig. Ett år sedan gjordes en fördjupad studie av 200 förpackningar och då var hela 27 produkter ”med sådan liten text, dålig kontrast eller av glänsande material som bedömdes helt eller delvis inte uppfylla lagens krav om outplånlig, lättläst och väl synlig skrift”. Bland syndarna märktes, förstås L'Oréal.

Varför jag säger så om L'Oréal? Jo, i fem år nonchalerade man Marknadsdomstolens beslut att upphöra med vilseledande reklam om rynkkrämers effekter. Till sist hann verkligheten ikapp, förra året utdömde Hovrätten böter om en miljon kronor. Allvarlig konsumentförakt, L'Oréal.

”Jag blir vansinnig på oläslig text på förpackningar” hörs ofta i bloggar. Louise Konsumentkoll: ”Om livsmedelsindustrin och handeln ser till att vi lätt kan läsa texten på alla förpackningar, så tror jag faktiskt att vår misstro mot maten skulle minska”.

Sådana här synpunkter kommer inte bara från äldre, de kommer även från många 30- och 40-plussare.

Snyggt men oläsligt, ett gräsligt motto för formgivare av förpackningar och manualer. Dags att ställa krav på läsbarheten! Det är allvar nu! Konsumentverket, Läkemedelsverket och Livsmedelsverket, kör lika hårt som Marknadsdomstolen/Hovrätten gjorde med L'Oréal. Dags att börja tillämpa lagen och utdöma straff!

Mats Wallin, retailkonsult, Unlimited Communication