Del av Panaxiautredning läggs ner
Nu lägger Ekobrottsmyndigheten ner förundersökningen kring Panaxias hantering av kundmedel. Anledningen är brist på tillräckliga bevis.
Brottsmisstanken i den aktuella förundersökningen har rört grov förskingring och Ekobrottsmyndigheten har fått in anmälningar om förskingring av mottagna kundmedel i koncernen, från drabbade kunder och konkursförvaltare.
– Utredningen har avsett att grov förskingring har pågått under lång tid. Det är vad som anmälts av både kunder och konkursförvaltare. Med de stränga beviskrav som gäller i brottmål kan jag dock nu konstatera att bevisningen inte räcker för ett åtal, säger Olof Kronlund , kammaråklagare på finansmarknadskammaren vid Ekobrottsmyndigheten i en kommentar.
Sammanblandade pengar
Rutiner kring hantering av kundmedlen framgår av konkursförvaltarens upprättade förvaltarberättelser. Där står klart att pengar från hanteringen av kundmedel löpande hade förbrukats under flera år i koncernens verksamhet. Det har dock inte funnits något lagstadgat förbud mot att sammanblanda kundmedel med egna medel i aktuell verksamhet, men i händelse av obestånd kan agerandet utgöra förskingringsbrott om kundmedlen inte hållits avskilda.
– För att kunna ställa någon till straffrättsligt ansvar för denna hantering av kundmedlen i Panaxia-koncernen måste det gå att bevisa när obeståndet inträtt i förhållande till konkursen, vem som då ska hållas ansvarig för den hanteringen och att de ansvariga haft uppsåt till gärningen. Det räcker inte med oaktsamhet, säger kammaråklagare Olof Kronlund.
Extra besvärlig bedömning
Genom att denna hantering med kundmedel pågått under flera år blir den straffrättsliga bedömningen extra besvärlig, anser åklagaren.
– Det är svårt att fastställa var ett straffrättsligt ansvar ska placeras och än svårare att bevisa uppsåt hos de ansvariga då det verkar ha funnits en acceptans inom Panaxia-koncernen för hanteringen av kundmedel på detta sätt, även när det uppstått problem med att betala kunderna i tid och även när koncernbolagens olika styrelser förändrats, säger kammaråklagare Olof Kronlund.
Även obeståndsbedömningen, där skulder skall jämföras med förmågan att löpande betala dessa, blir mer komplex när verksamheten kunnat fortgå i flera år trots de ekonomiska svårigheterna.