23948sdkhjf

Kontantlöst - för vems skull?

Utvecklingen mot det kontantlösa samhället drivs inte av konsumenterna utan av storbankerna och kortföretagen med vinstintresse för ögonen. Det hävdar fd rikspolischefen, numera ordförande i Säkerhetsbranschen, Björn Eriksson: –Vi som vill ha kontanter kvar hymlar inte med att det finns säkerhetsproblem. Men det finns ett behov av kontanter, inte minst i utanför de största städerna.
Björn Eriksson driver i sin nya skrift ”Korten på bordet” tesen att det framför allt är de stora bankerna och kortföretagen som genom lobbying driver på mot det kontantlösa samhället. De ser affärsmöjligheten i att tjäna pengar på korttransaktioner där det inte går att på motsvarande vis ta betalt för fysiska penningströmmar.

Han ser sig som företrädare för en grupp som talar för att kontanter har ett värde, förutom det självklara som står på sedlarna och mynten. Själv använder han gärna kort:


– Själv har jag fyra kort och är en frekvent kortanvändare. Jag skulle aldrig få för mig att till exempel köpa en kostym och hala upp den summan i sedlar. Kort är en underbar inrättning – i rätt sammanhang.



Press på att få bort kontanter


Att stänga bankkontor, dra ner på antalet bankautomater, förbjuda förvaring av kontanter i bankfack och begränsa storleken på automatuttag, är enligt Björn Eriksson olika sätt att pressa på för att få bort kontanter.


– Och ur bankomaten kommer ett kvitto som hänvisar till detaljhandeln för vidare uttag, säger han.


Sammanfattningsvis hävdar han att ett helt kontantlöst samhälle skull slå mot redan svaga grupper, göra samhället mer sårbart (han tar exempel från kontantfria festivalen Bråvalla i somras där betalsystemet fallerade) och urholka människors integritet när banker och kortföretag skulle få insyn i och kontroll över alla betalströmmar.


Bland annat försökte Nordea, SEB och Swedbank att införa en avgift för att föra över pengar via telefonen med Swish.



Avgiftshöjningar


Björn Eriksson anser att det allmänna abdikerat genom att lägga ut kontantförsörjningen på privata händer. Han lyfter fram Bankernas depåbyrås avgiftshöjningar.


– Hösten 2013 höjde de sina priser radikalt, det blev de mellan 22 och 1 200 procent dyrare att köpa och sälja buntar med kontanter. Höjningen påverkar värdetransportbolag som i sin tur debiterar sina kunder handlarna.


Säkerhetsfrågan då? Björn Eriksson ställer förra årets 20 bankrån mot omfattande kort- och nätbedrägerier, brott som sällan anmäls.


– Bankerna vill inte förknippas med brott och privatpersoner anmäler sällan, eftersom bankerna går in och täcker upp förluster för den enskilde.


– Kontantfrågan är en demokratifråga och för viktig att överlåtas åt storbankerna. Man måste fundera över konsekvenserna av ett kontantlöst samhälle, säger Björn Eriksson.


Debatt efterlyses


Han efterlyser en debatt och anser att bankerna, hittills, inte trätt fram ordentligt i frågan:


– Bankernas tystnad är talande. De är privata företag och agerar utifrån att maximera sin vinst och kortbetalningar är helt enkelt väldigt lönsamma.


Björn Eriksson efterlyser en debatt kring frågan, där bankerna träder fram och visar flagg, och också mindre polarisering:


– Väldigt få av oss som anser att kontanter har ett berättigande, är emot kort. Men ”kortmänniskor” talar hela tiden om att ta bort kontanterna. Jag får inte den bilden att gå ihop.



Läs också Älskade och hatade mynt och sedlar
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079