I förra veckan presenterade HUI research den senaste samlade handelsstatistiken för samtliga Sveriges kommuner. Den visar bland annat vilket in- och utflöde av köpkraften som varje kommun har, det så kallade handelsindex, för både dagligvaror och sällanköpsvaror.

Inte så förvånande är det gränskommuner som Strömstad, Eda och Haparanda som ligger i topp. Det handlar om kommuner med få invånare men som har byggt upp handelsplatser för tillresande från framför allt Norge och Finland. Gränshandeln i exempelvis Strömstad innebär att handelns omsättning ligger nästan tio gånger högre än invånarnas köpkraft.

Men på tio i topp-listan finns även kommuner som inte fångar upp utländska besökare men däremot från angränsande kommuner. Och vad Burlöv, Åstorp och Huddinge lockar med är stora och starka köpcentrum. Det är däremot svårt att hitta kommuner där det är en stark centrumhandel som lockar besökare från andra håll.

Att köpcentrumen drar är något som allt fler cityhandlare är varse om. Konsumenterna uppskattar utbudet, att butikerna är samlade och med bra parkeringsmöjligheter. Det handlar helt enkelt om tillgängligheten.

Därför är tillgänglighetsfrågan så viktig också för landets stadskärnor. Det måste vara enkelt också att ta sig till city, att kunna parkera och strosa omkring i butikerna utan att det kostar en förmögenhet och öppna upp stadskärnorna. Först då kan cityhandeln konkurrera på samma villkor som externhandeln.

På sidorna 4 och 5 i Dagens Handel nummer 13 rapporterar vi hur handlare i Falun ställer politikerna till svars för att få dem att förstå vad som behövs för en levande cityhandel. Liknande diskussioner förs i hela riket och det handlar inte bara om mindre städer. Handelsindex för Stockholm ligger på 113, inte speciellt imponerande för en huvudstad med stark turism.

När ska de styrande förstå vikten av en levande handel och skapa förutsättningar för den?