Danske Banks konjunkturprognos: Öka exporten annars väntar skattehöjningar
Sverige har klarat sig bra genom finanskrisen och ses som ett föredöme för andra länder. Jobbskatteavdrag och låga räntor har gjort att svenskarna kunnat hålla uppe konsumtionen. Dagens Handel har talat med Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank om hur tillväxten ska bli långsiktigt hållbar.
Han beskriver fenomenet som ett nytt konjunkturmönster.
– En återhämtning brukar börja med att exporten tar fart, jobben blir fler och konsumtionsökningen följer på det. Ökningen i konsumtion kommer därmed sist i konjunkturcykeln, säger han.
Denna gång har konsumtionen hållits uppe och ökat med hjälp av kraftiga stimulanser till hushållen i form av bland annat skattesänkningar och låga räntor.
För detta har Sveriges finanspolitik hyllats, men nu ifrågasätter allt fler om denna modell verkligen är hållbar.
Roger Josefsson anser det bekymmersamt att exporten inte vill ta fart. I stället aviserar exportföretag som Atlas Copco och Volvo personalneddragningar. Den globala konjunkturen är fortsatt svag.
– Politikerna kan inte göra mycket åt detta. På kort sikt kan och bör Riksbanken sänka räntan ytterligare för att på det viset försvaga kronan, säger han.
Skatt behöver höjas
Sverige har ett lagstadgat finanspolitiskt överskottsmål. I dag ligger man långt ifrån detta mål.
Blir det inte fart på exporten kommer regeringen bli tvungen att höja skatterna. Enligt Danske Bank krävs skattehöjningar i storleksordningen 150 miljarder kronor för att nå målet, och då försvinner de lättnader som har drivit den ekonomiska återhämtningen.
– När jag är ute och talar brukar jag avsluta med att det är dags att gå ut och konsumera och investera för allt vad tygen håller för att vi ska få fart på Sverige.
Landet befinner sig enligt min mening inte alls i något lugnt mellanläge, utan situationen är spännande, säger han.
För att få igång exporten på kort sikt förordar han blygsamma löneökningar, och sänkt ränta.
– För att säkra landets långsiktiga konkurrenskraft krävs bland annat en upprustning av utbildningssystemet. Effekterna av detta slår dock inte igenom förrän om många år, säger Roger Josefsson.