Har vi i Sverige verkligen råd med att leka affär med svenskarnas behov av tillgång till läkemedel? Nej! Kunderna/patienterna har hamnat i strykklass i den hårt sälj- och lönsamhetsinriktade apoteksmiljön som blev konsekvensen av apoteksreformen.

Gamla Apoteket var mycket välskött och Sveriges mest uppskattade butikskedja av konsumenterna. En av förhoppningarna med apoteksreformen var att den skulle landa i något som liknar Kanadas, där kedjorna har hittat olika nischer. Än så länge har dock de flesta valt att likna Apoteket AB, här blir det förhoppningsvis en självsanering framöver.

Jag var från början mycket kritisk till tvångsslakten av Apoteket AB, den var både olycklig och onödig. Svensk apoteksreform liknar mest en misslyckad amputation. Om nu det svenska apoteket var så ineffektivt så borde ju en fri etableringsrätt ha löst problemet.

Visst, tillgängligheten har ökat, främst i storstäderna, men knappast i landsorten. I mitt grannskap i Stockholm hade vi tidigare tre apotek, nu har vi åtta!

Tidigare hade Apoteket AB en samhällsservice-funktion som idag har övertagits av skattebetalarna. Till exempel LB Läkemedelsboken som idag ligger på Läkemedelsverket. Ett annat exempel är Giftinformation.

Nu börjar vi ju också se de negativa effekterna av att 5 700 försäljningsställen säljer icke-receptbelagda mediciner. ”Larm om förgiftningar med paracetamol” läser vi om i media nu i dagarna. Till råga på allt säger nu Riksrevisionsverket att de senaste årens avregleringar, bland annat på apotekssidan, har kostat staten miljarder och att det främst är regeringens tillsyn som brustit.

Lönsamheten hos många apotek är mycket pressad (se artikel i Dagens Industri 21 januari). Utslagning av apotek pågår. Välmående Apoteket blev ett gäng undernärda apotekskedjor. Sortimentsbreddning till hygienartiklar och kosmetik är ett vapen, ett annat är att använda mindre utbildad personal (något apotek erbjöd provtagning och använde samma nål till alla). Den åtgärd som drabbar vårdtagarna extremt hårt är att lagren av receptbelagda mediciner ute på apoteken minskar, man vågar inte riskera att stå med lager av dyrbara läkemedel som blir icke-subventionerade.Landstingens Läkemedelsråd och deras listor på läkemedel som för tillfället är subventionerade blir det viktigaste styrinstrumentet för ett apotek. Apoteket AB kunde bortse från dessa och se till att det blev en schysst lagerhållning på varje apotek och tog alltså kostnaderna för de negativa konsekvenserna av subventioneringen av läkemedel.

Det är ju en snackis bland släkt och vänner: ”min medicin fanns inte i tillräckliga mängder eller övertaget inte på lager, jag fick gå runt bland apoteken, eller komma tillbaka om några dagar, sånt hände inte förr”.

Diagnos på apoteksreformen: sjukt dyrt och många barnsjukdomar. Jag anser att det behövs tre viktiga åtgärder för att komma tillrätta med problemen.

1. Svensk apoteksnäring borde ge regeringen huvudvärk. Bakläxa för den haltande apoteksreformen. Gör den tillsyn som inte är tillräckligt bra gjord!

2. Apoteksbolag och svenska staten ­– lär av Kanada, på samma sätt som svenska posten gjorde på 90-talet inför sin stora reform i början på 2000-talet. Sverige är på väg in i en ensidigt försäljningsrinriktad miljö på apoteken medan man i Kanada har fokus på patienterna och behandlingsresultat. Medicinera svensk apoteksnäring med kanadensiskt recept.

3. Förändra systemet för subventionering av läkemedel så att det passar in i dagens apoteksmiljö. Systemet gjordes i en tid där Apoteket AB också tog ett samhällsansvar för en större lagerhållning ute på apoteken än vad som var strikt motiverat när det gäller lönsamheten.

Mats Wallin, retailkonsult, Unlimited Communication AB