Konsumentoro tyngde 2012
Oroliga konsumenter drog ner handelns tillväxt under förra året. Och nu får snabbväxande e-handel och den fortsatta koncentrationstrenden många handlare, fastighetsägare och kommuner att sova oroligt på natten. - Men loppet är inte kört, konstaterar HUI:s konsult Henrik Vestin med mindre orter och aktörer i åtanke.
Handeln har sexton år i rad haft en positiv tillväxt. Men oroliga konsumenter som höll hårt i plånboken drog ner handelns tillväxt under förra året.
Finanskrisen kom ikapp
- Handeln klarade finanskrisen ganska bra inledningsvis, men sedan kom den ikapp oss 2011, konstaterade Hui:s konsult Andreas Svensson när han tecknade bilden av varför 2012 blev som det blev, med en halvering av tillväxten i handeln.
Hushållen gör överlag en mer positiv bedömning av sin egen ekonomi än Sverige och omvänt. Sparandet fortsätter att ligga mycket högt och bostadsmarknaden, utom i Stockholm, har på de flesta håll i landet varit sval.
- Bygghandeln har sett tydliga konsekvenser av detta, den påverkas direkt av konsumenternas renoveringsprojekt, sade Andreas Svensson.
Oroliga konsumenter höll igen
Varselvågen var en betydande orsak till svag tillväxt. Antalet varsel under året ökade med 54 procent.
- Och för detaljhandeln är varsel värre än arbetslöshet. Det mediala pådraget slår hårt mot framtida konsumtionsplaner, sade Andreas Svensson.
Sammanfattningsvis gjorde oroliga konsumenter som höll igen på utgifterna att tillväxten landade på blygsamma 2 procent.
Koncentration och e-handel
E-handelns framväxt och handelns koncentration, där stora orter och handelsplatser blir allt större och de små aktörerna kläms åt oroar många i handeln. Fastighetsägare fruktar att e-handeln minskar behovet av butiksyta, fristående butiker och kedjor pressas allt hårdare av sina stora konkurrenter och kommuner i Sveriges inland ser hur befolkningen minskar och folk åker allt längre för att handla – eller väljer nätet för inköp.
Men Henrik Vestin ville ingjuta hopp:
- Det behöver inte vara kört, som han lite drastiskt uttryckte det.
Bollnäs och Katrineholm
Han gav Bollnäs och Katrineholm som goda exempel. Bollnäs har genom målmedvetet arbete ökat sitt handelsindex 5 procent.
- Och i Katrineholm har man fått folk att handla mer på hemmaplan, sade Henrik Vestin också som ville lyfta fram dagligvaruhandelns roll i sammanhanget.
- Dagligvaruhandeln är ändå i mångt och mycket en lokal företeelse, det är svårt transportera varorna med långa kyl- och fryskedjor. Det faktum borde den lokala handlaren kunna dra nytta av, till exempel med click and collect där kunden beställer på nätet och hämta i butik, sade han och nämnde också matkassar och ekolådor som andra möjligheter att behålla ett regionalt och lokalt initiativ.
På www.handelnisverige.se finns 2012 års färska siffror nu inlagda i databasen med samma namn. Databasen är öppen för alla och innehåller en mängd siffror kring dagligvaru- respektive sällanköpshandeln för samtliga kommuner och län i Sverige.
Svensk detaljhandel i siffror
Totalt omsätter svensk detaljhandeln cirka 590 miljarder kronor.
Antalet butiker är 40 000. Hela 20 procent av dessa ligger i rikets tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö.
Svensk detaljhandel har 250 000 anställda, vilket motsvarar ungefär tio procent av totala antalet anställda i privata sektorn.
Dagligvaruhandeln ökade 2012 sin omsättning med 3 procent. Sällanköpsvaruhandeln med en procent. Mat och sport var årets heta konsumtionssegment.
Detaljhandeln står för cirka en tredjedel av hushållens totala konsumtion (då ingår till exempel inte resor och restaurang).