Lärlingsreform på gång
Regeringen vill att fler elever ska kunna välja en lärlingsutbildning, alltså en arbetsplatsförlagd gymnasieutbildning. Höjt anordnarbidrag till företag som tar emot lärlingar och ökat stöd till branschorganisationer är några av åtgärderna som ska leda dit.
Sverige har en lång tradition av att ha yrkesutbildningen förlagd till skolan. I andra europeiska länder, såsom Tyskland och Österrike, är yrkesutbildningen istället förlagd till arbetsplatsen och ungdomsarbetslösheten är lägre.
- Sverige behöver genomgå ett systemskifte för lärlingsutbildningar och slå in på samma väg som Tyskland och Österrike, säger utbildningsminister Jan Björklund .
Kostar l miljard
Budgetpropositionen innehåller förslag för att täcka extra utgifter för den enskilde lärlingen under tiden på arbetsplatsen, förslag för att öka kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet och incitamenten för arbetsgivare att ta emot lärlingar samt förslag för att lärlingsutbildning ska anordnas i större utsträckning.
Den totala kostnaden beräknas till sammanlagt över en miljard kronor åren 2014–2017.
Kostnadsersättning till lärlingar
Den elev som är lärling kan under tiden på arbetsplatsen ha ökade kostnader för resor till arbetsplatsen och för måltider. Ingen elev ska behöva välja bort lärlingsalternativet av ekonomiska skäl och därför föreslås att en kostnadsersättning till eleven införs.
Regeringen föreslår att den blir på 1 000 kronor per studiemånad då lärlingen har utbildningskontrakt, vilket motsvarar ca 100 kronor per dag som eleven är på arbetsplatsen.
Höjt anordnarbidrag
Den arbetsplats som tar emot en lärling får i dag 30 000 kronor per lärling och år i så kallat anordnarbidrag. För att öka incitamenten för arbetsgivare att ta emot lärlingar föreslås att anordnarbidraget höjs med 17 500 kronor per lärling och år.
Därutöver föreslås anordnarbidraget höjas med ytterligare 10 000 kronor per lärling och år om den handledare som lärlingen har på arbetsplatsen har genomfört en av Skolverket godkänd handledarutbildning.
Utvecklingsstöd
Det finns i dag ett stort antal kommuner som inte har någon lärlingsutbildning i egen regi eller enbart har det i mindre omfattning. För att lärlingsutbildning ska anordnas i större utsträckning föreslås ett tidsbegränsat utvecklingsbidrag i form av ett riktat statsbidrag med detta syfte. Skolverket bör också få i uppdrag att på andra sätt stimulera att lärlingsutbildning anordnas.
Stöd till branscher
Många branschorganisationer har engagerat sig i det så kallade arbetsplatsförlagda lärandet (APL), både inom lärlingsutbildning och inom skolförlagd yrkesutbildning. Till dessa hör Svensk Handel.
För att stödja detta föreslås ett utvecklingsstöd till branscherna under tre år. Dessutom bör samverkan mellan branscher och skolmyndigheter kring yrkesutbildningsfrågor utvecklas på nationell nivå.
Gymnasial lärlingsanställning
Regeringen vill också införa en ny särskild anställningsform, gymnasial lärlingsanställning, som bygger på att lärlingen är elev och får lön enligt avtal. Regeringen planerar därför att lägga en proposition om detta i höst.