Stockholm konkursdrabbat
Antalet konkurser fortsätter att öka. Detaljhandeln ligger näst högst upp i statistiken. Extra hårt har konkursvågen slagit i Stockholm.
Under perioden januari-april i år försattes 88 detaljhandelsföretag i Stockholm i konkurs. Motsvarande siffra för 2012 var 60.
Det ser inte mycket bättre ut på partihandelssidan i huvudstaden. Årets första månader konkursade 70 företag, jämfört med 49 år 2012.
- Det finns en överetablering av handeln i Stockholm. Det är framför allt de mindre handlarna som får problem. De har redan från början små marginaler och inte kapital att klara en minskad efterfrågan under en längre tid, säger Roland Sigbladh marknadschef på UC.
Fler konkurser överlag
Under årets första månader har antalet konkurser ökat överlag. Den trenden fortsätter. I april ökade antalet konkurser med hela 16 procent. För årets första fyra månader ligger ökningen på 13 procent.
De största ökningarna har skett inom privata tjänster, byggindustrin samt information och kommunikation. Bland storstadsregionerna är det framför allt i Stockholms län och Skåne som konkurserna ökat mest.
På ”topplistan” över branscher med flest konkurser hamnar detaljhandeln på andra plats efter byggindustrin, sammanräknat för årets första fyra månader. Totalt har 339 detaljhandelsföretag gått i konkurs, en ökning med 15 procent jämfört med 2012.
Partihandeln kommer på fjärde plats, med 213 konkurser hittills i år – en ökning med hela 18 procent.
Ljusning i sikte
– Dagligvaruhandeln gynnas ofta i sämre tider medan inköp av kapitalvaror och andra sällanköpsprodukter får stå tillbaka, säger Roland Sigbladh och fortsätter:
- Men om den spirande optimismen hos hushållen består får det sannolikt positiva konsekvenser för handeln i en nära framtid. Framför allt detaljhandeln räknar med en ökad försäljning framöver efter några motiga vintermånader.
Läget är alltså inte så mörkt som statistiken kan ge sken av. Det finns förhoppningar om en förbättring för de svenska företagen senare i år.
– När företag väntar med eller minskar sina investeringar, konsumtionen går på sparlåga och exportmarknaden kämpar mot en stark kronkurs och svag global efterfrågan blir näringslivets utbud större än efterfrågan i flera branscher och regioner. Men trots de orosmoln som påverkar utsikterna för svensk ekonomi, och då inte minst den osäkra situationen i euroområdet, är hushållen nu mer optimistiska än tidigare. Det i kombination med ett högt sparande, ett lågt pristryck och en uppdämd efterfrågan torde på lite sikt kunna stimulera köplusten så att hushållen blir den motor som får ekonomin att vända uppåt igen, säger Roland Sigbladh.