Industriavtalet: Facknej till medlarbudet
I helgen sa fackförbunden nej till medlarbudet om nya löner och avtalsvillkor. Nivån på industrilönerna brukar användas som riktmärke för lönerna också på andra avtalsområden.
Alla fem industrifacken sade nej: Unionen, IF Metall, Livs, GS och Sveriges Ingenjörer.
- Vi säger nej eftersom de föreslagna löneökningarna är för låga. Unionens medlemmar har rätt till reallöneökningar. Det krävs väsentligt högre nivåer för att nå dit och det finns ekonomiskt utrymme för det utan att industrins konkurrenskraft riskeras. Positivt är att förslaget innehåller delpension som vi har krävt, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg .
Treårigt avtal i sikte
Industrifacken hade krävt 2,8 procent i löneökningar utifrån en ettårig avtalsperiod, rätt till delpension och utökad föräldralön med en månad. Före jul öppnade facken inom industrin för en längre avtalsperiod, mot att de skulle kunna få igenom några hjärtefrågor som delpension och utökad föräldraförsäkring
Arbetsgivarsidan, däremot, sade ja till medlarnas bud.
Per Hidesten , vd på Industriarbetsgivarna och ansvarig för årets avtalsrörelse, motiverade:
- Vi välkomnar en avtalslängd på tre år, vilket ökar företagens möjlighet till långsiktigt planerande, och det är särskilt viktigt i tider av ekonomisk osäkerhet.
På smärtgränsen
Förhandlingschef Anna Nordin är inne på samma linje:
- Detta är en nivå som ligger precis vid smärtgränsen för vad företagen och den svenska ekonomin klarar av. Vi har valt att acceptera för att skapa arbetsro och stabila förutsättningar för företagen.
Livsmedelsföretagen beskriver hur man nu inte kan sträcka sig längre, och hänvisar till ett mycket svagt år med vikande försäljning och ökande varsel och ingen ljusning i sikte:
- Facken agerar som om det vårats för svensk industri men i verkligheten är konjunkturläget fortfarande iskallt, säger Livsmedelsföretagens vd Marie Söderqvist i en kommentar.
Den sista mars går avtalsperioden ut. Förhandlingarna berör runt 500 000 anställda.