Kontantlöst samhälle hägrar
Det kommer säkerligen att dröja till efter 2030 – men det svenska samhället kan bli kontantlöst. Detta enligt KTH-forskaren Niklas Arvidsson.
Enligt Niklas Arvidsson, docent i industriell dynamik vid KTH, är ett kontantlöst samhälle en hypotes, men att det teoretiskt sett skulle vara möjligt. Många ser det också som önskvärt.
- Varje kontanttransaktion medför en samhällsekonomisk kostnad på 8 kronor, medan en korttransaktion kostar hälften, 4 kronor.
För att det kontantlösa samhället ska bli verklighet behöver en rad nya betalningslösningar börja fungera och få handlarnas, allmänhetens och bankernas förtroende.
I dag är det många aktörer som arbetar med olika typer av appar och andra mobila lösningar, men det kommer att dröja innan en teknik tar över och blir ett allmängiltigt betalningsmedel.
- Fördelen med kontanter är att de har allas förtroende och att de fungerar överallt, säger Niklas Arvidsson.
Sverige ligger långt fram när det gäller kortbetalningar. Mer än 70 procent av alla betalningar görs med kort. Det innebär att Sverige kontanter utgör en låg andel av BNP – endast omkring 2,5 procent. I EU utgör kontanterna över 9 procent av BNP.
Sverige kommer dock att byta ut sina kontanter under de närmaste åren, och de nya kontanterna väntas fungera åtminstone till 2030.
Mot visionen om det kontantlösa Sverige talar att kontanter har så stor plats i de flesta länder utanför Norden. Niklas Arvidsson har i sin forskning begränsat sig till Sverige, men han säger att det i afrikanska och asiatiska länder finns nya lösningar som pekar mot att det går att leva kontantlöst.