Friluftsliv säljer utrustning för miljarder
Friluftslivet uppgår till cirka en procent av vår BNP. 13 000 – så mycket lägger genomsnittssvensken på skidåkning, vandring och andra former av friluftsliv.
Omsättningen i branschen har fördubblats inom en femårsperiod från 2000 och har sedan fortsatt att öka. Det finns flera förklaringar till det.
- Friluftslivet har blivit mer nischat. Man åker inte bara skidor på sportlovet, utan gör till exempel en skidbestigning, åker slalom och går på tur. Varje aktivitet kräver sin utrustning och har sitt eget mode, säger Peter Fredman, professor i naturturism vid Mittuniversitetet till Teko.
Fler har också råd att handla. Man lever också längre från naturen och tror då att man måste ha en särskild utrustning när man tar sig ut i naturen.
- Vi ser också att de som sällan var ute i naturen som barn och unga lägger mer pengar på utrustning som vuxna än de som har större vana av att vara ute, säger Peter Fredman.
Totalt spenderar svenskarna 100 miljarder kronor på friluftsliv varav tre fjärdedelar i Sverige.
Forskarna uppskattar att 75 000 arbetstillfällen skapas inom friluftssektorn.
- Det här visar att friluftsliv inte bara är något smågulligt. Det är en allt viktigare ekonomisk faktor, jämförbar med många andra samhällssektorer, säger Peter Fredman.
Friluftsliv i förändring är ett forskningsprogram som under sex år studerat friluftsliv och naturturism i Sverige. Programmet, som leds av turismforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet är det mest omfattande någonsin i Sverige och avslutas 2013 med ett seminarium på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i Stockholm den 12:e februari.