Strafftullar drabbar både handel och konsumenter
Trots att EU strävar efter frihandel även utanför EU-området så införs gång på gång strafftullar, som både drabbar handeln och konsumenterna.
Över en natt drabbas handeln i Sverige, liksom i övriga Europa, av kraftigt ökade kostnader som de har svårt att ta ut av slutkonsumenten. Inför julhandeln är produkterna i färdigtryckta kataloger och reklamblad redan prissatta, så det blir en ren extrakostnad som drabbar butiken som säljer kinesiskt porslin.
Bakgrunden till den extra tullen är ett försöka att gynna europeiska porslinstillverkare som anser att de kinesiska konkurrenterna har dumpat priserna. Tullen införs på försök under sex månader, under tiden ska ett beslut tas om den ska permanentas.
Det här är inte den första eller enda strafftullen som drabbar handeln. Exempelvis infördes 2006 en strafftull på läderskor som importerades från Kina och Vietnam. När den avskaffades fem år senare hade de europiska importörerna betalat in över 800 miljarder euro i strafftull. Men produktionen av läderskor ökade marginellt i Europa, istället styrdes importen av läderskor om till andra länder som Sydamerika och Afrika.
"EU är världens största handelspart och står för en femtedel av den totala importen och exporten. Fri handel mellan medlemsländerna är en av EU:s grundprinciper. EU är också angeläget om att avreglera världshandeln, vilket gynnar både rika och fattiga länder." Det kan man läsa på EU:s hemsid under rubriken Handel. Ändå så inför EU-kommissionen gång på gång nya strafftullar på allt från makrill till solfångare. Tullar som slår hårt mot handeln men som i slutänden alltid drabbar konsumenterna.
Studier har gång på gång visat att EU:s strafftullar varken gynnar konsumenter eller de svenska företagen. Och frågan är om de verkligen gynnar de övriga europeiska tillverkande företagen heller. Erfarenheterna från skotullarna visar att importen flyttades till andra länder utanför EU. Och med stor sannolikhet kommer även importen av porslin på sikt att styras om från Kina till andra länder utanför EU.
Det var den ökande handeln med omvärlden som en gång gjorde Sverige till ett rikt land. Frihandel är inte bara en förutsättning för att vi ska fortsätta vara en framgångsrikt handelsland, det är också en möjlighet för andra, många gånger fattiga länder i utvecklingsområden, att kunna bli ett rikare land.