¬ Ekonomiska kriser påverkar de ekonomiska aktörerna känslomässigt och därför påverkas också deras beteende när det gäller investeringar och konsumtionsvanor. Allt handlar om förväntningar, säger han. Patric Andersson förklarar att de rapporter som når människor via media ger en bild av verkligheten som de kanske inte känner igen från sin egen vardag, men som ändå påverkar hur de beter sig. – Människor börjar bli mer sparsamma, de tar med sig lunchlåda i stället för att gå till lunchrestaurangen, även om deras egen ekonomi inte försämrats. Han förklarar att det beteendet kan vara rationellt ur individens synvinkel, men i ett större perspektiv är det illa eftersom det förstärker en nedgång. Lena Larsson, vd för HUI jämför med hur den förra krisen påverkade handeln. – Då drog konsumenterna ner på restaurangbesök, medan dagligvaruhandeln gick upp. I år har dagligvaruhandeln haft det tungt, medan restaurangnäringen haft kraftiga ökningar. När krisen nu närmar sig kan uteätandet minska igen till förmån för hemlagade måltider.