Grundproblemet är att fristående apotek först köper in läkemedel och betalar leverantören. Det dröjer sedan innan apoteket får betalt från landstingen. – I snitt handlar det om en vecka från det att apoteket betalat grossistens faktura till ersättningen från landstinget kommer. Men har apoteket otur kan det ta längre tid, säger Fredrik Skepp och fortsätter: – Visst kan man lösa detta med checkkredit till exempel. Men generellt sett har små, nystartade apotek svårare att klara av det än stora med etablerad kundkrets som redan arbetat upp ett cashflow. Men det är inte bara betalningarna från landstingen som kan ställa till det för de mindre oberoende apoteksaktörerna. Förskrivna läkemedel köps in med moms och säljs utan. Mellanskillnaden får apoteken tillbaka från Skatteverket, men inte på en gång. – Vi är tydliga med den här problematiken. Apoteken måste informeras tidigt om att de ska säkra likviditeten och ha en väl tilltagen checkkredit, säger Philip Sevelius chef för kredit- och medlemsavdelningen på Apoteksgruppen, en samarbetsorganisation för de 150 statliga apotek som i mars förra året överfördes till gruppen småföretagarapotek för att successivt säljas ut. I grunden handlar det om att de politiska beslutsfattarna måste fundera på vilken sorts apotek Sverige ska ha, anser Fredrik Skepp: – Bibehåller vi det nuvarande systemet kommer det att bli som i Norge, med några få stora apotekskedjor som dominerar. Med dagens system med jättelåga marginaler på receptbelagda läkemedel får vi apotek som ligger i gallerior och säljer hudkräm. Det förbättrar inte läkemedelsservicen för de sjuka.