Stockholms stadsmissions second handbutik på Skånegatan i Stockholm är full av unga och äldre som vill fynda något trendigt att pigga upp sig med denna senvinterdag när Dagens Handel är på besök. Butiken har nyligen gjorts om efter ett väl genomtänkt nytt koncept, som har arbetats fram av designbyrån Kollo och som har tagits emot mycket väl av kunderna. Butiken är befriad från loppiskänslan, kläderna hänger i färgkoordinerade rader och skyltar gör det lätt för kunden att orientera sig i utbudet. Draperier och inredning i profilfärger skapar en harmoni trots att allt i butiken är skänkt från olika håll. – Tanken med konceptet är att skapa igenkänning och identitet. Kunden ska kunna se att det är Stadsmissionen second hand, och alla som jobbar i våra olika butiker ska också känna större samhörighet, säger Janna Hellerup Ulvselius, verksamhetschef för sociala företag på Stockholms stadsmission. En annan bärande tanke är att inredningen ska göra det lätt att exponera varorna rätt. Den som är ny på jobbet ska inte behöva fråga så mycket. – Vi har många medarbetare som arbetar relativt kort tid. De är praktikanter, personer som arbetstränar eller gör samhällstjänst, säger hon. För tio år sedan bedrev Stockholms stadsmission försäljning av skänkta saker genom butiker under namnet Små smulor. Loppisbutikerna gav inget överskott, de var snarare en belastning för kärnverksamheten som är att med hjälp av insamlade medel bedriva verksamhet för mindre bemedlade stockholmare. Härbärgen och dagverksamhet för bostadslösa, sommarpensionat för ensamma äldre pensionärer och kollo för barn. Valet stod mellan att lägga ner försäljningen eller att göra den mer kommersiell. Janna Hellerup Ulvselius, med gedigen handelsbakgrund i skoföretaget Nilson group, anställdes och 2000 bytte butiksverksamheten namn till Stockholm stadsmission second hand. Det visade sig ligga helt rätt i tiden. I dag är second handförsäljningen en betydande intäktskälla som finansierar måltider, sängplatser och aktiviteter för behövande. Insikten om att konsumtionshets stressar både våra sinnen och jorden når allt fler, och många företag börjar ta ansvar för inte bara det de säljer utan också för produkternas fortsatta liv. Producentansvar gäller för elektronik, däck och förpackningar, men nu börjar företag som säljer kläder, kosmetik och annat också att tänka längre. Ett sätt är att skänka osålda kläder och hygienprodukter till Stadsmissionen, som delar ut det till utsatta, eller säljer vidare i second handbutikerna. Företag som för några år sedan destruerade produkter som inte sålts är nu stora givare. – Alla varor som skänks sorteras. Våra härbärgen och dagverksamheter har första tjing på alla gåvor. Det kan innebära att det är ont om varma jackor i våra butiker, säger Janna Hellerup Ulvselius. Resten av varorna som samlas in fördelas på de olika butikerna, som alla har lite olika inriktning. Trendiga kläder hamnar på Skånegatan, mitt i de modebutiktäta kvarteren kring Nytorget på Söder, medan mer klassiskt mode hamnar på Hantverkargatan. Butiken i Liljeholmens köpcentrum tar emot leksaker och prylar, medan övriga butiker har mer av ett bassortiment. Det finns också en möbelbutik i Kulturhuset där bland annat det egna märket Remake säljs. En del av klädgåvorna är inte säljbara direkt, utan de remixas till helt nya plagg. En avdelning i butiken är vikt för klänningar omsydda av gamla skjortor, kjolar och klänningar. Butikschefen Maria Marklund visar förtjust. Hon älskar kreativiteten i hela verksamheten. Hon berättar att kläderna ritas av en designer, och att det är personer som arbetstränar som syr. Ingen klänning är den andra lik. För 500 kronor får kunden ett unikt plagg. Butikerna hör inte till de billigaste. Alla föremål är skänkta, men det kostar att sortera, sy om, distribuera och sälja. Priserna sätts centralt. – Vi har priser som ger ett överskott. De kunder som tycker att en vara är lite dyr kan rättfärdiga köpet för sig själv med att det går till välgörande ändamål.