I våras togs en rumänsk man på bar gärning när han plockade bort skimningsutrustning från en uttagsautomat på en av Malmös gator. Polisen spanade på honom, eftersom han blivit filmad när han tidigare monterat på utrustningen. Det visade sig att han också hade lyckats kopiera kort och kortnummer. Tingsrätten fällde honom, men han friades i juli i hovrätten. Motiveringen är, förenklat, att det enbart handlat om en förberedelse som inte var tillräcklig för att fälla honom. – När domen kom tog vi oss för pannan, både polisen i Malmö – som gjort ett bra jobb – och vi på Bankföreningen, säger Pär Karlsson, sakkunnig på Svenska Bankföreningen. – Aldrig hade vi trott att det skulle bli en friande dom. Svensk handels säkerhetsansvarig Dick Malmlund fyller i: – Den här domen gör att det i princip blir omöjligt att sätta dit någon för skimning. Då blir det åtalbart först när personen står och tar ut pengarna i ett land långt borta. Svensk Handel och Svenska Bank­för­eningen kommer nu att bedriva opini­onsarbete med krav på lag­skärp­­ning: blotta innehavet av skimningsutrustning borde vara brottsligt. – Om man nu ska få folk att gå över till kort så måste hela kedjan vara, och kännas, säker. Då ska inte de som kopierar kort gå fria, säger Dick Malmlund. I Norge har man gått en annan väg. Efter flera fall av skimning, varav ett uppmärksammat fall där gärningen inte hunnit bli lika fullbordad som den i Malmö, finns nu ett långt gånget förslag på att även innehav av skimningsutrustning ska vara brottsligt. – Tanken är att lagändringen ska kunna träda i kraft redan vid årsskiftet, berättar Pär Karlsson. Det har inte skett någon ökning av skimningen i Sverige, men företeelsen har fått fokus med tanke på vårens och sommarens uppmärksammade fall i Malmö. I somras drabbades också H&M och Coop av flera fall där kopieringsutrustning hade monterats direkt på kortterminalerna vid kassorna. – Skimningsattackerna flyttar runt. Den senaste tiden har uttagsautomater varit relativt förskonade men bensinmackar mer drabbade, berättar Pär Karlsson. Det här är en typ av brottslighet som är väl organiserad och kräver högt tekniskt kunnande. – Det handlar om en slags industriell storskalig verksamhet, där Rumänien ofta figurerar. Brottslingarna åker på turné runt om i Europa och siktar in sig på olika teknisk utrustning olika gånger, säger Pär Karlsson. De butiker som har chipkortläsare är skyddade från skimningsattacker. – I butiker som enbart erbjuder magnetspårsläsning finns fortfarande risken för attentat, säger Dick Malmlund. Runt om i landet finns 120 000 kortterminaler i handeln. 85 000 av dessa är i dag chipterminaler. – Handeln har hittills satsat ungefär en miljard kronor på att byta ut sina gamla kortterminaler till säkra, moderna som tar chip, säger Dick Malmlund.