Hur snurrig får en lag bli?
Finns det någon som förstår hanteringen och vettigheten i den nya kassalagen och tillämpningen av den? Självklart är det bra att Skatteverket kontrollerar handlares, restaurangers och andra verksamheters försäljning. Men vem har skapat lagen och granskat den? Det måste ha varit någon som aldrig arbetat i en butik eller tillämpat kassahantering. Varje retur måste specificeras på ett kvitto även om det är flera av samma slag. Till exempel slog jag in fel pris på tre blomkrukor. Jag var då tvungen att göra returer på tre olika kvitton med kundens underskrift för att sedan sälja tre nya med rätt pris. Jag kan inte ta tillbaka handpenning på samma kvitto när jag säljer varan till kunden. Jag kan inte byta ut en del av varan och sedan sälja en annan på samma kvitto. Ett exempel: Jag säljer en klocka med ett rött band, men kunden ångrar sig och vill ha ett svart i stället. För att få rätt i lagret skulle jag egentligen bara behöva ta en retur av det röda bandet och sälja det svarta. Men nix, det kan jag inte utan återigen måste jag göra en retur med kundens underskrift. Allt detta innebär mycket merarbete, slöseri med kvittorullar och är tidskrävande. Hur kan vi handlare få tillämpningen prövad? Det kan inte vara så här Sveriges riksdag hade tänkt sig att lagen skulle tillämpas och att vanliga hederliga handlare skulle få en massa problem. Räcker det inte med att vi har varit tvungna att installera ”svarta boxen” – en kontrollenhet för tusentals kronor? Dags att inse att tillämpningen inte fungerar i sin helhet och att ändringar måste ske. Marianne Qvick, Magnussons ur i Göteborg