Den klimatsmarta maten kommer inte att få ett nytt klimatmärke, i stället är det Krav och Svenskt Sigill kunden ska titta efter. Men bakom detta att ta fram kriterierna för mat som ska vara bra för klimatet ligger långt, gediget arbete som Krav, Svenskt Sigill och LRF genomfört under flera år. Det som ligger till grund är hur mycket koldioxid som genereras när maten produceras. För ett djupfryst torskblock gäller maximalt 0,6 kilo koldioxid för att den ska bli kvalificerad som bra klimatval. Detta kan jämföras med de 1,3 kilo som genereras av ett lika stort djupfryst torskblock som inte är miljömärkt. Den fisk som skickats till Sydostasien för beredning innan den landar i fiskdisken har gjort av med 1,7 kilo koldioxid, alltså mer än dubbelt som mycket som den klimatsmarta fisken. För växter odlade i växthus gäller krav på vad som används för att värma upp växthusen. Fossila bränslen som är vanliga i till exempel Spanien måste minskas rejält för att det ska bli fråga om klimatmärkning, 80 procent av uppvärmningsbränslet måste vara förnybart. Dessutom ska växthusen vara isolerade. Allt detta gör att tillgången på till exempel kravtomater troligen kommer att minska när de tuffa klimatreglerna nu läggs till, eftersom det tar tid att ställa om uppvärmningssystemen i växthusen.